För drygt två år sedan hände något historiskt i lappländska Dorotea. De gick om Bjurholm, och blev Sveriges minsta kommun, sett till invånarantal. En titel som har varit Bjurholms sedan kommunen bildades 1983. Men de senaste åren, och i princip varenda år sedan 2000, har Dorotea tappat invånare. Totalt handlar det om ett tapp på nästan 32 procent jämfört med år 2000. Nu uppgår invånarantalet till drygt 2 200. Även om det innebär att Dorotea är den kommun som har tappat allra flest invånare, är de långt ifrån ensamma om att krympa. En ny rapport från Agrifood economics centre visar att 77 av landets 290 kommuner har fått färre invånare.

– Främst är det glesbygdskommuner i Norrland, men i viss utsträckning även längre söderut, som i Småland. Generellt är det kommuner som redan från början är väldigt små, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi och medförfattare till rapporten.

Mindre barnafödande 

Under åren 2000 till 2024 har befolkningen i Sverige i stort ökat med nästan 20 procent, eller 1,7 miljoner individer. Att en stor andel av kommunerna trots det minskar tror Martin Nordin har flera förklaringar.  

– Det är en utveckling vi har sett under hela 1900-talet, att folk flyttar till de större städerna. Framför allt handlar det om att unga flyttar, ofta för att studera. Man flyttar till en stad med högskola eller universitet och blir kvar där. Det nya nu är det dessutom föds färre barn, och att vi fått kraftigt minskad migration.

I de krympande kommunerna har barnafödandet minskat med 24 procent sedan år 2000, jämfört med nio procent i Sverige i stort. Att de unga dessutom flyttar ut har inneburit att andelen äldre i de kommuner som krymper blir allt större. Här är nästan 30 procent av befolkningen över 65 år, jämfört med 21 procent i hela Sverige. Det är i sig en utmaning för kommunerna.  

– Nu är en stor del av 40-talisterna i 80-årsåldern, en ålder då många behöver omsorg och sjukvård. Kostnaderna för kommunerna ökar kraftigt, det blir en större ekonomisk börda, säger Martin Nordin.

Därför har det gått ändå

Men än så länge har de krympande kommunerna klarat den ekonomiska utmaningen bra. Det beror på att sysselsättningen har ökat, trots utflyttningen.  

– Befolkningen i arbetsför ålder minskar, men ändå är det många fler som jobbar. Vi blev lite förvånade över det, att sysselsättningen ökat så pass mycket.

Martin Nordin tror dock inte att den utvecklingen kommer pågå i evigheter. Och att kommunerna som krymper måste vara beredda på det.  

– Då kommer det bli en utmaning för kommunernas ekonomi. Ska de klara sig behöver de hitta andra lösningar än att bara försöka få invånare att stanna eller flytta dit.

Han tror att det kommer bli avgörande att öka arbetskraftsinvandringen.  

– Det kommer att saknas arbetskraft i många kommuner, och då tror jag att vi behöver ta in människor utifrån. Och inte bara högutbildade, utan även personer som kan jobba inom vård och omsorg till exempel.

Bara en förskola kvar

I landets minsta kommun, Dorotea, är det minskade invånarantalet redan en stor utmaning. De har färre invånare som bidrar med skatteintäkter, samtidigt som de fortfarande måste erbjuda invånarna bra service, som skola och äldrevård.  

– Det har blivit svårare att få ekonomin att gå ihop. Vi kämpar för att vända utvecklingen med minskad befolkning, men det är tufft, säger Sara Mårtensson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Att befolkningen blir äldre ser hon inte som det största problemet, utan utmaningen är framför allt att de unga flyttar. Och att det föds färre barn.  

– Vi försöker få de yngre att stanna, eller flytta tillbaka efter att de har utbildat sig. Jobben finns även här, också akademiska yrken, men de flesta väljer ändå att flytta. Mycket beror det nog på att vi har långt till större städer här. Det är bekymmersamt, särskilt eftersom det också föds så få barn.

Som en följd av lågt barnafödande har kommunen minskat från två förskolor till en. Och skolans kostnader måste också ständigt ses över.  

– Vi har en byskola som vi brottas med att inte få att bli för dyr. Det är viktigt att ha kvar den, men det kostar, säger Sara Mårtensson.

Hon tror att ökad arbetskraftsinvandring kan hjälpa många kommuner, men att det behövs mer än så. I alla fall för Dorotea.  

– Ska vi ha möjlighet att vända trenden så krävs det att man agerar även på högre nivå, att man satsar mer pengar på landsbygden.