Ekonomin får många att tveka om barn

Barnafödandet i Sverige är lägre än på decennier – och sett till antal födda barn per kvinna har det aldrig varit lägre. Inte sedan mätningarna började göras i alla fall, år 1741. Spekulationerna kring vad det beror på har varit många det senaste året. Nu visar en ny undersökning som gravidapp-bolaget Preglife låtit Verian (tidigare Sifo) göra, att ekonomin kan spela stor roll. Drygt 2 500 av Preglifes användare har slumpmässigt deltagit i studien – och av dem svarar varannan gravid kvinna att privatekonomin påverkat beslutet att skaffa barn. När 1 000 personer ur allmänheten fick samma fråga svarade nästan en tredjedel att privatekonomin påverkat.  

– Allting har blivit dyrare, samtidigt som barnbidrag och föräldrapenningen inte följt med prisutvecklingen i övriga samhället. Många upplever också att det ställs högre krav på föräldrar idag jämfört med när deras föräldrar fick barn. I de kraven verkar det också ingå att man tror att man måste ha en massa saker till barnet, säger Åsa Holstein, chefsbarnmorska och vice vd på Preglife.