Inrikes.

2020-05-29 12:05
Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen. Bild: Henrik Montgomery/Janerik Henriksson/TT
Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Puffetikett
Dagens ETC

Efter corona – så många fler har dött på äldreboenden

Dagens ETC har granskat siffrorna vecka för vecka – dödstalen på äldreboenden har skjutit i höjden. Men Thomas Lindén på Socialstyrelsen framhåller att den totala siffran på antalet döda är i samma storleksordning som en vanlig influensasäsong.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Att äldrevården har drabbats hårt av coronaviruset har beskrivits som ett av misslyckandena i Sveriges arbete mot covid-19. Dagens ETC har granskat statistiken för alla dödsfall på särskilda boenden för äldre, vecka för vecka, under åren 2015-2020. Och siffrorna är tydliga – efter att coronaviruset började spridas i Sverige märks en avsevärt högre dödlighet på boendena.

Under vecka 16, den 13 till 19 april, avled 955 personer – hela 80 procent högre än snittet samma vecka 2015-2019. Det är den enskilt högsta siffran för en vecka under hela mätperioden, trots att det har bott färre personer på boendena i år än tidigare.

Samtidigt har Socialstyrelsen under den senaste veckan vid flera tillfällen bemött bilden av de höga dödstalen inom äldrevården som ”inte uppseendeväckande mycket högre än en vanlig influensasäsong”. Myndigheten pekar på att dödsfallen för hela perioden 1 januari - 30 april är i samma storleksordning som tidigare år.

Under denna period i år avled 11 480 personer som var inskrivna på särskilda boenden, att jämföra med snittet på 10 434 personer under samma period 2015-2019.

Anser att man bör titta på hela perioden

Thomas Lindén är chef för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen. Han anser att det är missvisande att titta på enskilda veckor, och menar att man bör studera perioden januari-april i sin helhet.

– Det enda sättet att jämföra influensasäsong mot coronapandemin är att ta hela den här perioden januari till april, eller december till maj, om man ska fånga dödligheten under hela perioden. Det är klart att om man bara jämför april, så blir ju dödligheten mycket högre, säger han och fortsätter:

– Det har målats upp en bild om att det här är något helt annat än vad vi har sett tidigare. Mitt budskap är att även om det är fler i år, så är storleksordningen av de som avlider på särskilt boende samma som de som avlider i en vanlig influensasäsong.

De veckovisa dödstalen är uppenbart högre än under en vanlig influensatopp. Är det verkligen relevant att jämföra det här med en vanlig influensasäsong då?

– Jämför man hela perioden under flera år är dödstalen betydligt högre i år än genomsnittligt. 2018 var ett relativt ”stort” influensaår, men döda i covid i år är högre även än det. 2018 toppade ut kring dödstal på 22-23 per 100 000 per vecka omkring vecka 11. Covid nådde 25 omkring vecka 17.

– Samma storleksordning, men fler döda per vecka när det toppade 2020. Helt klart.

Är det inte tidigt att dra slutsatsen att dödsfallen är i samma storleksordning?

– Jo, det är det förstås, och de siffror vi redovisar hade ju inte maj månad med sig. Det är klart att det kommer fler covid-fall i maj när man summerar. Men om man tittar på kurvan så är det redan avtagande. Någonstans vecka 14-15-16 var nog toppen för covid, det kan man nog säga ganska säkert, men sen vet man inte hur lång svansen blir på de här heller. Så det är klart siffrorna kommer att ändras.

Så många bodde på särskilt boende

2020: 84 358

2019: 85 850

2018: 86 467

2017: 86 700

2016: 86 734

2015: 84 737