– Det märks att antalet redaktioner har blivit färre. Under min tid har TT, TV4 och Dagbladet lagt ner. Dessutom har de redaktioner som finns kvar skurit ner på personalstyrkan. Följden är att journalistiken har blivit mer ytlig.
Peder Björk har varit heltidspolitiker i Sundsvall sedan våren 2007, först som vice kommunalråd, sedan kommunalråd i fem månader, för att sedan bli oppositionsråd i fyra år fram till valet 2014 då han tog över kommunalrådsposten igen.
När ETC Sundsvall träffar honom på hans arbetsrum i kommunhuset berättar han att det numera är sällan som han sitter öga mot öga med en journalist och samtalar som vi gör.
– När jag började som heltidspolitiker var det inte ovanligt att en reporter kunder ringa ena dagen och ställa lite inledande frågor för att sedan boka tid för en intervju dag två. Den tredje eller fjärde dagen kunde vederbörande höra av sig igen med kontrollfrågor och först efter det publicerades artikeln.
Mindre tid för samtal
Peder Björk konstaterar att i dag har medarbetarna på de olika redaktionerna i stan betydligt mindre tid och att de dessutom ska publicera sitt material i fler kanaler.
– Nu är det telefonsamtal på 15–20 minuter. De mer genomgripande beskrivande reportagen finns det sällan utrymme för numera. Det blir snabba och korta texter.
När Dagbladet lades ner den 28 februari i år försvann ytterligare en kanal.
– Dagbladets nedläggning märks på så sätt att det blir något färre perspektiv och något färre nyheter.
Peder Björk märker också att det finns mindre tid att prata politik.
– En stor del av den tiden går ofta åt till att sätta in journalisten i frågan. Väldigt lite tid finns kvar att diskutera själva politiken – vad vi vill. Det är inte heller alltid som journalisten även hinner belysa vad oppositionen tycker i frågan.
Det borde väl vara bra när man som du sitter vid makten?
– Nej, det är precis tvärtom. Vi politiker har färre redaktioner att kommunicera via och de redaktioner som finns kvar har mindre bemanning och sämre med tid. Det gör det svårare för oss att nå ut med våra budskap och vår politik.
Men om redaktionerna inte har tid att sätta sig in i frågorna så är det väl svårt att ifrågasätta era beslut? Det är väl skönt att slippa besvärliga frågor?
– Jag vill inte slippa besvärliga frågor. Jag vill inte slippa varken positiva eller negativa reaktioner. Jag vill se en lokal journalistik som speglar samhällsdebatten och som bidrar till intresset för det politiska samtalet. Det stärker den lokala demokratin i förlängningen. Det är inte bra för utvecklingen av en ort om det inte finns plats för debatt. En grundstomme för att demokratin ska fungera är att medborgarna har tillgång till information och kan ta ställning i viktiga samhällsfrågor.
Vilken roll spelar de sociala medierna?
– För oss politiker är sociala medier ett bra komplement. Det viktigaste för mig är det personliga mötet men i takt med att tempot höjs i samhället är sociala medier som Facebook och Twitter bra kanaler för att föra en dialog och få kontakt med medborgarna. Och de sociala medierna har ökat dialogen. Å andra sidan är det färre Sundsvallsbor som ringer eller skickar e-post till mig numera.
Peder Björk ser inte att sociala medier kan fylla tomrummet för lokaljournalistiken.
– En fara med digitaliseringen är att man bara söker information som stämmer med den egna världsbilden. Det ökade utbudet gör det också lättare att välja bort exempelvis kommunala nyheter.
Samtidigt som antalet journalister på de lokala redaktionerna har minskat med 25 procent på en tioårsperiod har andelen kommunikatörer i den kommunala verksamheten ökat kraftigt. Vad betyder det för den lokala demokratin?
– Debatten har varit lite sned. Det framställs som att de kommunala kommunikatörerna är motpoler till journalisterna men deras uppdrag är att förse medborgarna med allsidig information om den kommunala organisationen. De kan inte ersätta fria medier utan är ett komplement. Ökningen av antalet kommunikatörer hänger samman med digitaliseringen och ett ökat behov hos medborgarna att få information om de kommunala verksamheterna.
Trots allt är Sundsvall fortfarande relativt välförsett med redaktionell närvaro jämfört både med många glesbygdskommuner och storstadskommuner i landet. Andelen journalister i kommunen är också högre än riksgenomsnittet. Dessutom finns en universitetsutbildning för journalister i stan.
Förutsättningarna har förändrats
Peder Björk säger flera gånger under intervjun att han inte riktar någon kritik mot de lokala journalisterna.
– Vi har duktiga journalister som har vilja och hög ambitionsnivå att belysa olika skeenden. Det jag kan konstatera är att förutsättningarna för dem att göra sitt jobb dramatiskt har förändrats.
Han välkomnar också det nya initiativet med ETC Sundsvall.
– Vi har en utveckling där utrymmet för kvalificerad journalistik blir allt sämre och resurserna krymper och jag har svårt att se hur det ska kunna skapas nya resurser för journalistiken. ETC Sundsvall är ett bra initiativ och kan vara ett sätt att utveckla mediamarknaden.
