I Bosniska islamiska församlingens moské i Gamlestan har fredagsbönen nyss avslutats och de flesta har knutit på sig skorna och gett sig ut i regnet. Vi ska egentligen tala om hatbrott mot trossamfund. Men dagarna efter terrorattentaten i Paris kommer samtalen till stor del att handla om okunskap om islam. Två ämnen som flyter samman.

– Männen som dödade i Paris – jag hatar dem. Jag förstår inte hur man kan göra så. Men Sverige har inte gjort som Frankrike har gjort i Mali, Algeriet eller Tchad. Problemet kommer från kolonialismen. Och i dag ser vi amerikanska plan som dödar alla barnen i en skola i Pakistan, som dödar civila på bröllop. Om jag förlorar min familj och mina barn och jag ser att min granne gör det också då måste jag börja hata någon. Jag tror att det som hände i Paris har orsaker, men en man som verkligen är muslim kan inte vara terrorist, säger imam Fuad Colic.

Han upplever inte att det är vanligt att församlingens medlemmar utsätts för islamofobiska handlingar. Samtidigt har föreningen valt att inte sätta upp någon skylt på sina lokaler som pekar ut moskén och irritationen över slarvig begreppsanvändning är hög.

– Jag är så ledsen för att några galna människor som presenterar sig som muslimer gör sådant som i Paris och i IS. Jag kan gråta över hur de smutsar ner oss alla, alla vi som är muslimer, säger Haska Bajramovic och skakar bekymrat på huvudet.

Hon är en av församlingsmedlemmarna och säger att hon inte har blivit illa bemött på grund av sin religion eller för att hon har slöja. 

– Men jag väntar på att Sverige och andra länder ska börja säga att de som gör attentat och är självmordsbombare var personer från Irak eller Afghanistan eller var de som gjorde det kom ifrån. På nyheterna säger de i stället att de är muslimer, säger Haska. 

”Det är ett jätteproblem”

Samlingsorganisationen Göteborgs interreligiösa center fungerar som en mötesplats där religionsdiskussion står i centrum och de vänder sig både till församlingar och allmänheten. De vittnar om att troende inom olika trosinriktningar trakasseras på olika vis och att mörkertalet för hatbrott mot särskilt stadens muslimer är stort.

– Staten ger tre miljoner kronor om året för säkerhet, men det ska räcka till alla församlingar i hela Sverige och det är inte hållbart. Det är ett jätteproblem, säger Zana Mohammad som jobbar på centret.

Centret vill få igång större samarbete församlingar emellan för att de ska kunna ta lärdom av varandra. Sista helgen i januari genomförs också en kampanj som bland annat innefattar att en budkavle med budskapet ”Vägra hata!” läses upp vid olika gudstjänster. Zana Mohammad möter församlingar i Göteborg som är uppgivna och ifrågasätter att polisanmälningar skulle hjälpa.

– Den här vågen som har kommit och blivit så enormt stark i Sverige nu med muslimhat och invandrarhat, den drabbar alla som är annorlunda än normen. Oavsett om du är kristen, jude eller muslim blir du drabbad, det handlar bara om i vilken grad. Det är inte bara ett svenskt fenomen, rasismen har ökat enormt i Europa och det har blivit så öppet. Det som kommer i kläm är de religiösa platserna, det finns inget som är heligt längre, säger han.

Begrepp används slarvigt

Den bosniska islamiska församlingen tycker att de har god kontakt med polisen och Fuad Colic, som även har varit ordförande i stadens interreligiösa råd, har också kontakter med andra församlingar. Han ser att uppfattningar om islam förväxlas med olika kulturella sedvänjor och ifrågasätter varför han i egenskap av imam sällan blir kontaktad av media. Bilden av muslimer menar han oftare är personer från till exempel Somalia eller Syrien. Även bland myndighetskontakter används begrepp som ”islamistisk” slarvigt och Fuad Colic konstaterar att terrorister som säger sig vara muslimer ofta benämns tillsammans med sin religion, medan motsvarande inte används om Anders Behring Breivik. 

Den bosniska muslimska gruppen slipper många av de fördomar som drabbar grupper med arabiskt eller afrikanskt ursprung. Ändå är det svårt att bryta igenom och verkligen bli accepterad i samhället.

– Jag vill inte höra ordet invandrare mer. Ni gav mig svenskt pass och svenskt medborgarskap. När du säger invandrare så är du framför mig och jag är bakom dig. Jag vill inte sitta på andra raden. Om vi respekterar varandra så finns inte invandrare, då är vi människor och svenskar. Jag tror inte att politikerna säger invandrare för att såra mig men det gör de, säger Fuad.