BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Borgerliga vill ha tak och golv
Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet. Och det är bland annat vilka som ska sitta där som kyrkovalet handlar om. Samtliga som är medlemmar i Svenska kyrkan och minst 16 år gamla får rösta. Utöver det väljs det ledamöter till lokala kyrkofullmäktigen och stiftsfullmäktigen.
De som väljs på valdagen den 17 september kommer att påverka bland annat ekonomin för samtliga de 6,1 miljoner medlemmarna. Skillnaderna mellan de olika alternativen är ungefär som det brukar vara i andra val.
De borgerliga förespråkar ett golv och ett tak för kyrkoavgiften, så att den inte blir för hög för höginkomsttagarna, medan vänstern vill att alla betalar en procentuell del av sin inkomst.
– Vi vill ha ett tak och ett golv. Höginkomsttagare lämnar i dag kyrkan för att de tycker att de 10 000–20 000 kronor eller kanske ännu mer som de lägger är för mycket, säger Johnny Lilja (Borgerligt alternativ).
– Om vi fortsätter förenkla så vill de borgerliga kyrkopolitikerna lägga ut mer makt på lokal nivå i församlingarna medan vänstern vill fortsätta ha en central makt som lägger riktlinjerna. Exempelvis vill Socialdemokraterna att präster ska tvingas viga samkönade par medan de borgerliga hellre ser att beslutet kan fattas i församlingen. Även det, om vi ska fortsätta jämföra, är i stort sett som det brukar låta i riksdagsvalen.
Moderaterna lämnade kyrkovalet
Så långt är kyrkopolitiken politisk, även om allt fler kyrkopolitiker starkt uttrycker att de inte vill ha en politiserad kyrka. Johnny Lilja är ett av Moderaternas starkaste namn i Jönköpings kommun.
Men i kyrkovalet ställer han upp för Borgerligt alternativ som kom till 2012 efter att Moderaterna hade fattat beslut om att inte engagera sig i kyrkovalet.
I dag är det bara Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna som har sina vanliga partiorganisationer involverade.
Medlemmar från de övriga partierna har i de senaste valen ändå ställt upp i valet men då exempelvis genom ”Miljöpartister i Svenska kyrkan” eller ”Kristdemokrater för en levande kyrka”.
– Jag tycker det är konstigt att man inte väljer att använda de plattformarna som finns i partiorganisationen. Att man nästan låtsas att man är opolitisk. Det finns ingen människa som är opolitisk, säger Marie Johansson (S).
Hon fortsätter:
– Vi är inte mindre kristna eller mindre troende för att vi är partianslutna. Ett parti grundar sina värderingar utifrån en ideologi. Och Socialdemokraternas ideologi stämmer väl överens med de värderingar vi har i Svenska kyrkan.
Även om det till stor del är partier som ställer upp i valet så kallas de i det här sammanhanget för nomineringsgrupper och inte partier. Utöver de, mer eller mindre, partipolitiska organisationerna finns en rad nomineringsgrupper som har bildats helt utanför partipolitiken.
Där finns till exempel det mer värdekonservativa ”Frimodig kyrka” som toppar sin lista i Växjö stift med kvinnoprästmotståndaren Dag Sandahl. Och deras motsats ”Öppen kyrka – en kyrka för alla” som tvärtom är väldigt liberala.
– Det är en uppgörelse mellan den moralistiska terapeutiska teismen, man tror på Gud i största allmänhet och så ska det vara lite lugn och trygghet och stearinljus. Mot detta står kristendom, säger Dag Sandahl.
Han fortsätter:
– Det är vi som är de kyrkliga. Vi står stadiga i myllan. Det jag står för i Frimodig kyrka är det jag har stått för hela min prästtid.
Och så har vi förstås Sverigedemokraterna som de två senaste valen har storsatsat för att få en plattform i kyrkovalet. Under kyrkomöten har de sedan bland annat förespråkat att kyrkan, i sitt utlandsarbete, i huvudsak ska rikta hjälpinsatser till kristna och inte till de som tillhör andra religioner.
Många medlemmar – få som röstar
En kyrkopolitiker, som även är aktiv i politiken på andra håll, konstaterar att kyrkomötet ofta blir mer intressant än andra politiska uppdrag. Blockpolitiken är inte lika tydlig.
Debatten kan stundtals vara livlig. Och det finns flera frågor där det går att hitta gemensamma nämnare även över de traditonella blockgränserna.
Men ändå fortsätter kyrkovalet ha svårt att locka väljare. Valdeltagandet bestod under valet 2013 bara av 12,8 procent av de röstberättigade. Att jämföra med 85,81 procent som röstade i riksdagsvalet ett år senare.
– Vi är fortfarande väldigt många medlemmar i Svenska kyrkan. Då blir det viktigt att visa vilken inriktning man vill att kyrkan ska ha genom att rösta. Vi pratar naturligtvis med våra medlemmar i partiet om det. Jag tror också att det kommer att öka, säger Marie Johansson (S).
Fotnot: Reportaget baseras i huvudsak på intervjuer med ett flertal kyrkopolitiker i Växjö stift.
Öppen kyrka – en kyrka för alla. Arbetar ”för en öppen kyrka där alla människor är välkomna. Oavsett bakgrund, kön, ålder, sexuell läggning, allmänpolitisk uppfattning eller antal kyrkobesök per år”.
Frimodig Kyrka. Arbetar för att kyrkan ska ”ha Jesus i centrum i allt arbete och i alla beslut. Detta visar sig i: kärlek och trohet till Bibeln, omsorg och öppenhet mot alla människor, ansvarstagande för skapelsen, en iver att föra allt fler till en levande relation med Jesus Kristus”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vägen. Bildades 2012 efter samtal mellan Moderaterna och Folkpartister i Svenska kyrkan. Ser sig som partipolitiskt obunden och står bland annat för ett aktivt jämställdhetsarbete och miljöarbete inom kyrkan och att Svenska Kyrkan ska vara en stark aktör i välfärdsfrågor.
Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Arbetar för en opolitisk kyrka som utifrån teologiska aspekter tar ställning i bland annat välfärdsfrågor och satsar på katastrofbistånd och miljöarbete.
Vänstern i Svenska Kyrkan. Bildades efter att Vänsterpartiet lämnade Svenska Kyrkan. Arbetar bland annat för att kyrkan ska vara aktiv i samhällsdebatten och ta ställning för till exempel en generös flyktingpolitik och alla människors lika värde.
Miljöpartister i Svenska Kyrkan. Arbetar för att kyrkan ska vara ”en kyrka som på kristen grund är en aktiv part i arbetet för att skapa den långsiktigt hållbara samhällsutvecklingen”.
Socialdemokraterna. Arbetar för att Svenska Kyrkan ska vara en välkomnade folkkyrka som står upp för alla människors lika värde samt är ”vill vara Sveriges bästa arbetsgivare”.
Centerpartiet. Arbetar för att Svenska Kyrkan ska vara folkkyrka som är lokalt förankrad. Och som är öppen för alla samt att den ska ”präglas av framtidstro och vara en stark röst för humanism och mot främlingsfientlighet”.
Kristdemokrater för en levande kyrka. Bildades efter att Kristdemokraterna lämnade Svenska Kyrkan 2003. Arbetar för att ”Svenska kyrkan skall fullfölja sin kallelse att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad.
Vårt mål är en levande kyrka, det vill säga en livaktig och trovärdig verksamhet inom Svenska kyrkan på församlingsnivå, stiftsnivå och nationell nivå”.
Borgerligt Alternativ. Bildades efter att Moderaterna lämnat Svenska Kyrkan. Arbetar bland annat för mer frihet att välja vilken församling man vill tillhöra och mindre byråkrati i Svenska Kyrkan.
Sverigedemokraterna. Jobbar för en kyrka som står upp för fram för allt kristna i Sverige och utomlands. Samtidigt vill de att kyrkan ska bedriva ett aktivt missionsarbete bland ickekristna i Sverige.
Fotnot: Nomineringsgrupperna som nämns är de i Växjö Stift som ställer upp i valet till kyrkomötet. Utöver det finns mindre lokala grupper som ställer upp enbart i till exempel val till församlingsfullmäktige. Uppgifterna är hämtade från gruppernas egna hemsidor.
