BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Örjan Berglund var en av de som protesterade:
– Det är inte många som älskar Skellefteå kommun här. Vi får mindre för skattepengarna. Jag har nästan accepterat det. Vi är ju andra klassens medborgare i kommunen, fnyser Örjan.
En man i restaurangen där Dagens ETC äter lunch vänder sig om för att flika in.
– Jävla assholes.
En av många nedläggningar
Högstadiet var bara det senaste nedläggningsbeskedet bygden tog emot. Tidigare har även vårdcentralen, badhuset och Folkets hus lagts ner.
Trots nedläggningarna ser många en framtid i byn. Istället för att förlita sig på kommunen tar de tag i sin egen framtid.
Badhuset räddades genom att ett lokalt företag tog över det. Örjan driver ett av Sveriges största bärplockarföretag men har även köpt upp två fastigheter i byn som kommunen tidigare ägde.
De 36 lägenheter han nu äger ingick tidigare i det kommunala bostadsbolaget Skebo. Jörn lider precis som många andra bygder i Sverige av bostadsbrist. Lägenheterna är därför lätta att hyra ut.
–Förra kommunalrådet sa att det inte var någon mening att renovera fastigheter här. Därför såldes fastigheterna. De sa att de ändå inte hade fått tillbaka pengarna. Det hade de fått. Och även om de inte fått det – är det verkligen enbart att gå med vinst som betyder något, frågar sig Örjan.
Drygt en tiondel av Sverige saknar all form av lokal service enligt en kartläggning av Tillväxtverket som gjordes på uppdrag av SVT tidigare i år. De största områdena utan service ligger i de tre nordligaste länen, men områdena sträcker sig ända ner till Småland.
Det kan röra sig om nedlagda skolor, butiker och äldreomsorg. I de sex nordligaste länen har var fjärde dagligvarubutik försvunnit sedan 2004, och nästan var femte grundskola med mellanstadium.
Beslutet var olagligt
I fallet med Jörns högstadium togs nedläggningsbeslutet av en tjänsteman. Byborna överklagade till förvaltningsrätten och vann. Nedläggningsbeslut får inte tas av en tjänsteman.
Istället var beslutet tvunget att tas av politikerna i barn- och grundskolenämnden för att ge allmänheten möjlighet till inflytande. Lärare och elever hade redan flyttats till grannbyns skola 30 minuter bort. Ett nytt nedläggningsbeslut togs snabbt.
– Så självklart tyckte kommunen att beslutet var sådant att en tjänsteman lika väl kunde ta det, berättar Örjan.
Frågan om byn nu ska ta över skolan är däremot infekterad.
– Vissa i byn är förblindade av det ideologiska träsket. De ser privatskolor som någonting fult. Ingen startar skola här för att tjäna pengar. Jag vill se en friskola här för att vi ska kunna ha kvar skolan. De pengar vi får in ska i sådana fall gå till skolan och inte någon vinst.
Jörnsborna har tidigare gemensamt tagit över den nedlagda vårdcentralen. Ett socialt företag där de flesta bybor var medlemmar startades. Verksamheten är allmännyttig och inte vinstdrivande. En satsning som skapat många interna konflikter i byn.
Friskolor på landsbygden ökar
Antalet friskolor i Sveriges lands- och glesbygdskommuner har de senaste åren ökat. 25,5 procent av alla enskilda grundskolor i Sverige ligger i lands- och glesbygdskommuner medan bara 13 procent av landets befolkning bor utanför tätorter enligt Skolverket och Statistiska centralbyrån.
I Norrbottens län som procentuellt består av mest lands- och glesbygd i Sverige gick år 1997 0,4 procent av alla grundskoleelever i friskolor. 2016 var siffran 8,8 procent.
Organisationen Hela Sverige ska leva har länge brottats med nedläggningar av byaskolor. Friskolor är ett alternativ de uppmuntrar när skolor stängs ner.
– Det finns två sorters friskolor. De som är sprungna ur att människor vill behålla den offentliga servicen. Sen finns det mer kommersiella former i städerna, förklarar Åse Classon, ordförande för Hela Sverige ska leva.
Åse är däremot kritisk till att byar över huvud taget ska behöva starta friskolor.
– Det jag tycker är värst är att kommunerna inte tar tillvara på det folkliga engagemanget som finns kring skolor. Man struntar i människorna och så går människorna istället ihop för att skapa en friskola. Jag tycker det är osmart av kommunerna. Jag tycker vi borde utveckla de kommunala skolorna istället och använda det ideella engagemang som finns för att se till att skolorna överlever.
Det är enligt Åse sällan människor tar initiativ och flyttar från en bygd. Snarare är det politikerna som centraliserar servicen och människorna flyttar efter.
Örjan är säker på att Jörn kommer klara sig. Han planerar snart öppna en bowlinghall i byn.
– Vi kommer inte försvinna. Vi skiter i kommunen och gör det själva.
Protester mot nedläggningar runt om Sverige
Sollefteå
Sedan BB i Sollefteå lades ner har sjukhusentrén ockuperats i snart ett år. Föreningen Vård och omsorg i Norrland har startats och vid årsskiftet öppnar de en egen vårdcentral som ska täcka upp för de vårdbehov som landstingets sjukhus inte längre kan ta hand om.
Gargnäs
Gargnäs förskola utanför Sorsele räddades i november efter att föräldrarna pressat politikerna i frågan.
Åbyn
Förskolan i Åbyn läggs till sommaren ner av Skellefteå kommun. Just nu protesterar föräldrarna och försöker föra dialog med för- och grundskolenämnen så att de kan behålla förskolan.
Norrtälje
Norrtälje anordnades i november en folkomröstning för att åter öppna tre nedlagda byskolor. Byutvecklingsgrupper arbetar fortfarande med frågan.
Malå
Den nedläggningshotade seniormatsalen räddades med hjälp av en namninsamling i början av december. Simhallen läggs dock ner vid årsskiftet.
Knäred
SFI-skolan i Knäred ska flyttas till Laholm i januari. Nu protesterar SFI-eleverna med hjälp av en namninsamling.
Godegård
Godegård skola och fritids utanför Motala läggs ner vid årsskiftet. Beslutet är JO-anmält. Anställda, föräldrar och bygderådet har gjort gemensam sak och protesterar mot beslutet. Ett privat företag håller just nu även på att se om de kan ta över skolan.
Tärendö
Pajala kommun hotar att lägga ner skolan i Tärendö. Föräldrarna håller just nu på att själva ta fram förslag på hur verksamheten kan bli billigare i drift för att rädda skolorna.
Strängnäs
Hundratals människor demonstrerade i november mot nedläggningar av tre landsbygdsskolor i Härad, Länna och Fogdö. Nu organiserar sig byborna för att fortsätta driva kampen samtidigt som möjligheten att starta friskola undersöks.
Kramfors
BUP i Kramfors beslutades i september läggas ner. Nu överklagar föreningen Sollefteå Framtidens akutsjukhus beslutet.
