Hudfärg

"De som är i majoritet tänker inte på hudfärg"

Dagens ETC.

Paula Dahlberg var en av de som först uppmärksammade bristen på mångfald bland de hudfärgade plåstren på Apoteket. De upprörda rösterna har inte låtit vänta på sig i allt från trådar på Flashback till Danmarks regering.

Amanda Schulin

Text

Följ skribent

Publicerad 22 augusti, 2015

Den danska utrikesministern Kristian Jensen skrev i ett inlägg på Facebook att han är glad över att inte bo i Sverige, där vi diskuterar så triviala saker som plåster. Många har blivit provocerade av uppmärksamheten kring de hudfärgade plåstren som bara finns i beige, menar att det är en ”icke-diskussion” och att det inte har med normer eller rasism att göra.

Varför blir folk så upprörda?

– Jag tror det finns en känsla av att ha blivit påkommen, liksom ertappad. Det här är ingenting som de som tillhör vithetsnormen har reflekterat över och då blir ilskan ett försvar, säger Paula Dahlberg.

Sociologin Moa Bursell som forskar om etnisk diskriminering håller med.

– När man befinner sig i majoritet tänker man inte på hudfärg. Etnicitet blir något som andra har, säger Moa Bursell.

Hon tror att den dåliga representationen av andra hudfärger än den vita i Sverige grundar sig i fördomar som företagen har om vilken grupp som har resurser och är köpstark. Men också att Sveriges demografi förändrats kraftigt de senaste åren.

– Men det kan också handla om att man helt enkelt inte har tänkt på det, antagligen för att de som tar fram produkterna själva inte efterfrågar andra hudfärger, säger Moa Bursell.

Vilken symbolisk betydelse skulle det ha om hudfärgade produkter såldes i andra färger än beige?

– Jag tror faktiskt att det skulle vara jätteviktigt, och ha
stor symbolisk betydelse. Det är många små saker som tillsammans gör att man känner sig välkommen i ett samhälle. Är din hudfärg inte värd att ta fram produkter till blir du alltid en anomali, någon som är annorlunda, säger Moa Bursell.

Paula Dahlberg håller med.

– Där har både vi som kunder ett ansvar att påpeka det bristande utbudet och företagen ett ansvar i att bredda sortimentet, inte minst för att visa att vi med andra hudfärger är en kategori av kunder som är värd att bry sig om.

Femtio nyanser av beige

Förra veckan rapporterade Sveriges Radio om att ”hudfärgade plåster” på Apoteket bara finns i en nyans, nämligen beige. Att ”hudfärgat” innebär beige eller rosa går inte bara att se hos plåstertillverkare. ETC har undersökt hur vithetsnormen påverkar vilka produkter företagen tycker är värda att tillverka.

Smink: Sminkprodukter som inte är avsedda för ögonen utgår ofta från hudton. Exempel på smink för huden är exempelvis foundation, puder, täckstift och rouge. Ofta är den mörkaste nyansen som erbjuds olivfärgat.

Nylonstrumpor: Kommer i olika beigea nyanser eller svart. Sällan något däremellan.

Plåster och bandage: Precis som hudfärgade plåster är beigea, är de hudfärgade bandage som oftast används i samma nyans.

Underkläder: Bh:ar, trosor, underkjolar etc. erbjuds i ”hudfärg”, och är tänkta att vara diskreta och synas mindre under kläder. Även här erbjuds de i beigea nyanser eller kolsvart.

Nackkrage: Erbjuds i en uppsjö färger för den som behöver rehabilitera kotorna. Även ”hudfärg” (= beige).

Kläder: Kläder finns i alla tänkbara färger, men att leta efter hudfärgade kläder resulterar i beigea och ljusrosa sådana.

Färgpennor och kritor: Målarfärger har ofta en hudfärgad nyans. Som är beige/ljusrosa.

Leksaker: Dockor och actionfigurer är oftast vita.

*Undersökningen är inte vetenskaplig utan utgår ifrån de vanligaste resultaten vid sökningar på nätet och koll hos vanliga återförsäljare av produkterna vi listar bredvid.