Inrikes.

2016-10-04 10:00
Trots att en majoritet av riksdagsledamöterna är för att avskaffa monarkin sitter kungen och drottningen säkert på tronen.  Bild: Claudio Bresciani/TT
Trots att en majoritet av riksdagsledamöterna är för att avskaffa monarkin sitter kungen och drottningen säkert på tronen. 

Därför sitter kungen säkert - trots mål om avskaffning

Så går debatten om kungahuset bland svenska politiker: ”Saknas ordentlig uppslutning för att skapa förändring”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


År efter år motioneras det om monarkins avskaffande och år efter år läggs motionerna ner. Trots att en majoritet i riksdagen är för att avskaffa kungahuset och det finns blocköverskridande samarbeten står diskussionen om statsskicket fortfarande i skymundan, allt medan apanaget höjs.

Dagens ETC har undersökt hur debatten i riksdagen har sett ut den senaste tiden.

– Jag tror jag lever den dagen monarkin avskaffas.

Så uttryckte sig Mikael Damberg (S) efter att ha motionerat mot kungahuset 2002. Citatet är taget från en artikel i Aftonbladet som skrevs med anledning av en enkät som visade att en majoritet av landets riksdagsledamöter ville avskaffa monarkin. Men vad har hänt sen dess? Typ ingenting.

– Grundanledningen till att det inte händer så mycket i riksdagen är att inget parti förutom Vänsterpartiet har något att vinna på att driva den här frågan, dessutom är det inte en vinnande valfråga utan tvärt om en fråga som innebär stora risker eftersom det folkliga stödet för kungahuset är stort, säger Lennart Nilsson, docent vid SOM-institutet och expert på monarkin i Sverige.

Minskande stöd

Genom flera opinionsundersökningar genomförda under decennier har Lennart Nilsson sett hur stödet och framför allt förtroendet för kungahuset stadigt minskar. Främst beror det på skandaler som kungen står för. Men de senaste åren har en liten uppgång skett, förmodligen på grund av den positiva publicitet som följer med prins- och prinsessfödslar.

– Det folkliga stödet är en sak, men det är inte huvudanledningen till att det inte händer något i politiken med motionerna som lämnas in. Det är att det saknas en ordentlig uppslutning bland partierna för att skapa en förändring, säger Lennart Nilsson.

Läs vidare på nästa sida: Motionerar av princip

Apanaget

- För år 2016 fick kungafamiljen ett anslag på totalt 135,4 miljoner kronor varav 69 miljoner var kungens apanage. Det var en höjning från föregående år med totalt 7,9 miljoner kronor varav apanaget höjdes med 4 miljoner.

- I höstbudgeten 2016 stod det klart att kungens totala anslag ska höjas från 135,4 miljoner till 137.

- Sedan 2010 har kungahusets anslag från staten ökat med 25 procent. Det finns i dagsläget inga krav på insyn i hur apanaget används eller vilka som ska få ta del av pengarna.