I universitetsområdet skyndar sig studenterna mellan tunnelbanestationen och Stockholms universitet för att komma undan kylan. Dagens ETC stoppar några av dem för att höra om de känner till att räntan på studielånet återigen höjts och nu ligger på 2,135 procent.

– Ja. Det är dåligt för mig som ska betala tillbaka så klart. Men jag måste ta lånet för att betala hyran, säger Oliver Unander-Scharin, 26.

Han började läsa till gymnasielärare under höstterminen och har inte möjlighet att välja bort studielånet.

Det valet har 21-åriga juriststudenten Juliana Roham. Hon bor hemma och måste inte ta lån, men berättar att hon gör det ändå av för att det är ett förmånligt lån och för att investera pengarna.

– Jag tycker att det är förfärligt att räntan höjts. Den är ganska hög jämfört med hur den var tidigare år, säger hon.

Mellan 2017 till 2022 låg räntan på studielånet på som högst 0,34 procent. 2022 var den nollprocentig. Därefter har regeringen höjt räntan på studielånet årligen. Enligt CSN ligger dock räntan på en ganska normal nivå historiskt sett.

Risk att folk avstår studier

Rasmus Lindstedt, ordförande på Sveriges förenade studentkårer (SFS), ser räntehöjningarna som en del av ett större problem med studiemedelssystemet. I dag har studenter till exempel svårt att hitta bostad.

– Studiemedelssystemet vi har i Sverige är ganska generöst. Det är tänkt att du oavsett bakgrund ska ha möjlighet att plugga vidare och att det ska vara en klassutjämnare. Men får vi ett läge där räntorna på sikt blir alltför höga, så tror jag att fler kommer att fråga sig varför de ska plugga vidare. Det är dåligt för Sverige om fler börjar avstå från studier av rent ekonomiska skäl, säger han.

Systemet är gammalt och tar inte hänsyn till dagens höga bostadskostnader eller kostnader som uppstår vid verksamhetsförlagda utbildningar eller praktik, menar han. Extra tufft är det för dem som inte bor på den ort där drömlärosätet eller drömutbildningen ligger. Om de här personerna inte har föräldrar som kan skjuta in pengar, finns risken att de väljer bort utbildningen.

Lägger man till att du som student också ska ha det jävligt, käka nudlar och behöva flytta varje kvartal, tror jag att det kommer bli svårt att locka fler att bli förskollärare till exempel.

En del högskoleutbildningar – som exempelvis förskollärar- eller receptarieutbildningen – är heller inte ekonomiskt lönsamma jämfört med om man börjar arbeta direkt efter gymnasiet, något som Saco konstaterade i en rapport från 2024. Det kan på sikt försvåra kompetensförsörjningen till dessa yrken, menar Rasmus Lindstedt.

– Lägger man till att du som student också ska ha det jävligt, käka nudlar och behöva flytta varje kvartal, tror jag att det kommer bli svårt att locka fler att bli förskollärare till exempel.

Höjt bidrag framför sänkt ränta

Mycket behöver göras, enligt SFS.

– Regeringen har sagt att man ska se över det här systemet. Det tycker jag är bra, men det händer ingenting. Så det är uppenbart att det saknas politisk handlingskraft kring det här.

Det finns en reform som kanske kan ha bättre effekt än sänkt ränta på studielånet, tycker Rasmus Lindstedt.

– Vill man från statlig håll skjuta in mer pengar till systemet så tror jag att det är värt att prioritera ett höjt studiebidrag i stället för en sänkt ränta.

Högskoleminister Lotta Edholm (L) säger i en skriftlig kommentar till Dagens ETC att hon är stolt över att Sverige har ett av världens mest generösa och omfattande studiestödssystem.

”För mig är det självklart att vi även framåt ska ha ett generöst studiestödssystem som värnar om studenternas trygghet och framtida skuldsättning och därför vill regeringen tillsätta en översyn under mandatperioden.”, skriver hon.

Hon menar att räntan inte har någon större effekt på antalet studerande, då undersökningar visar att folks studieval påverkas av kortsiktiga ekonomiska överväganden.

Höjde räntan - trots löfte

Räntan på studielånet beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren tillsammans med ett påslag för att täcka kreditförlusterna inom studiestödet. I samband med att omställningsstudiestödet infördes 2022, beslutade Socialdemokraterna som då fortfarande satt i regeringsställning att höja räntan, vilket SFS kritiserade. Tidöpartierna som höll på att bilda regering, hade tidigare under valåret sagt att de inte ville höja räntan.

Ändå har det skett årligen.

”Räntan räknas fram i ett system baserat på tre årsperioder, det finns alltså en inbyggd fördröjning. Effekten blir att räntan fortsätter stiga även när andra räntor faller, eftersom tidigare år med höga räntor fortfarande väger in”, kommenterar Lotta Edholm.

Till skillnad från räntor för bland annat bostadslån går det inte att göra avdrag på räntekostnaderna för studielånet vid skattedeklaration – vilket i praktiken gör studielånet ännu dyrare.

”Eftersom räntan på studielån inte är avdragsgill minskas i stället räntan med 30 procent, vilket motsvarar rätten till avdrag för kapitalkostnader i skattesystemet”, säger Lotta Edholm.

”Ganska höga hyror”

22-åriga Lena Olszewska, student vid Stockholms universitet, skriver på sin kandidatuppsats och är snart färdig nationalekonom. Hon tar ut halva studielånet.

– Det är inte kul att räntan har gått upp så klart, men jag jobbar vid sidan om och har ändå möjlighet att lägga undan pengar.

Varför väljer du att ta CSN-lån?

– För att jag pluggar heltid och jobbar inte tillräckligt mycket för att betala hela min hyra. Hyrorna är ganska höga var man än bor i Stockholm.

Hon funderar på att läsa en masterutbildning till hösten.

– Det kanske blir att jag håller mig till 50 procent av lånet som jag gör nu, beroende på om jag har ett jobb vid sidan om eller inte. Det är svårt för studenter att hitta jobb vid sidan om, så har man inte möjlighet att göra det är det jättebra att kunna ta CSN. Men sen kanske man ska komma ihåg att det är ett lån och inte bara att man får mycket pengar som man kan göra sig av med – utan man kommer behöva betala av det i typ 25 år.