Värmen i bodarna kommer till hundra procent från grön el, berättar bolagets hållbarhetschef Kristin Lundmark. Samtidigt konstaterar hon att betydligt mer finns att göra för klimatet bara några meter bort, där de halvfärdiga, otätade huskropparna värms upp för att skapa en rimlig arbetsmiljö och för att betongen ska kunna torka ordentligt.
Platschefen Per Holmstedt håller med.
– Just nu har vi tre dieselvärmare som står och puttrar. Man gråter nästan när man ser det, säger han.
Den provisoriska byggvärmen är en av flera klimatbovar som Wästbygg identifierat under det senaste årets kartläggning – men inte den största. Byggavfall och transporter, både av material och personal, kommer högre upp på listan.
– Sen har vi ju mycket tunga maskiner också, som grävmaskiner och lastare, säger Kristin Lundmark.
Första fasen kartläggning
Kartläggningen av klimatutsläpp är första fasen i den så kallade färdplanen för fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn, som presenterades förra våren. Färdplanen har tagits fram av byggbranschen, med Sveriges Byggindustrier i en samordnande roll, tillsammans med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Målet är att branschen ska vara helt klimatneutral till år 2045.
I skrivande stund har ett 80-tal företag och organisationer – allt från golvläggare och arkitekter till totalentreprenörer och fastighetsägare – i olika delar av landet skrivit på färdplanen. Göteborgsbolaget Wästbygg var med redan från början.
– Vi hade redan ett eget mål om att bli fossilfria till 2030, så det här krokade i vårt arbete på ett bra sätt. Och arbetet blir ju så mycket lättare om fler är med på tåget. Det är det som är styrkan med färdplanen – att hela värdekedjan är med, säger Kristin Lundmark.
Färdplanen innehåller ett antal uppmaningar till branschens aktörer – till exempel att sätta upp och implementera egna klimatmål, öka kompetensen om hur klimatpåverkan kan minskas och lämna information om klimatpåverkan vid upphandlingar.
Uppmaning till regeringen
Där finns också uppmaningar till regering och riksdag. Högst upp på önskelistan till politikerna står ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara lagkrav för att möjliggöra omställningen och nå Sveriges klimatmål.
Kristin Lundmark jämför med tidigare års fokus på energieffektivisering, som lett till lagar och regler. Dagens debatt om livscykelanalys, där ett materials klimatpåverkan från vaggan till graven tas med i beräkningen, har däremot inte nått dit ännu.
– Då behövs ett politiskt styrmedel, precis som i energifrågan, säger hon.
Klarar inte branschen det här på egen hand, om det inte finns en lag som säger att ni måste?
– Jo, det tror jag, men fördelen med lagkrav är att det skapar konkurrens på lika villkor, säger Kristin Lundmark.
Platschefen Per Holmstedt är inne på samma linje.
– Det finns alltid företag som tänker mer med plånboken, och då når man inte ända fram. I min värld krävs det lagar, så att det blir samma spelregler för alla, säger han.
Forskning krävs
En annan uppmaning till politikerna är att satsa mer på forskning för att hitta alternativ till eller minska utsläppen från de stora klimatbovarna stål och cement, och att jobba för att tillgången till fossilfria bränslen säkerställs.
Färdplanens undertecknare önskar sig också ännu ett lagkrav, nämligen att både byggprodukter och färdiga byggnader ska klimatdeklareras. Även detta skulle innebära stärkta muskler i bolagens hållbarhetsarbete, tror Kristin Lundmark.
– Som enskild aktör kan det vara ganska tröstlöst att trycka på en materialleverantör att lämna sådana uppgifter, men om vi är många som gör det och om de faktiskt måste, så blir det en helt annan tyngd, säger hon.
Krav måste komma uppifrån
Både Kristin Lundmark och Per Holmstedt är övertygade om att kraven måste komma uppifrån, och sippra ner genom hela kedjan för att klimatarbetet ska lyckas – från myndigheter till byggherrar, från byggherrar till entreprenörer, från entreprenörer till underentreprenörer och leverantörer, ner till minsta detalj.
På bygget i Högsbo jobbar de enligt Göteborgs stads program för miljöanpassat byggande, och säger att den typen av riktlinjer varit till stor hjälp för att få med sig underentreprenörer och -leverantörer. Enstaka firmor kan ha knorrat, men med tydliga regler och krav har de fått anpassa sig – eller bytts ut.
Detsamma gäller i det pågående arbetet inom ramen för färdplanen, där Wästbygg samlar in uppgifter från underleverantörer för att kunna mäta sin klimatpåverkan.
– Vi har börjat ringa runt för att berätta om våra mål och be om klimatuppgifter, och bemöts både positivt och negativt. Så det är nog en startsträcka innan vi lär oss vilka entreprenörer som har samma mål och ambitioner som vi har, säger Kristin Lundmark.
Plånboken styr
Uppifrån och ner, alltså. Att vända på det och låta önskemål från slutkunderna – hyresgäster och bostadsrättsköpare driva klimatarbetet framåt, tror de inte på.
– Visst börjar det synas ett intresse för gröna bostäder bland privatpersoner, men fortfarande är det oftast plånboken och läget som styr valet av bostad, säger Kristin Lundmark.
