– Vi har bestämt oss för att jobba med den här målgruppen för att de har störst behov. Och det behövs i samhället att friskolan engagerar sig i hela utbildningsspektrat – det här är ändå 25 procent av alla elever, säger Jörgen Frohm.

Kan tvingas söka i andra kommuner

I dagsläget jobbas det febrilt på att få fram tillräckligt många platser i Göteborg. Kommunen kan behöva söka platser i omkringliggande kommuner, om inte andra aktörer hjälper till.

– Friskolan jobbar i princip bara med behöriga elever och är inte speciellt intresserade av de övriga. Det är kritiken man kan ställa mot friskolan tycker jag, när man är jättestora koncerner så har man ett större ansvar, säger Jörgen Frohm.

Flera friskolor har nu visat intresse för utbildningen, men ingen annan har skrivit avtal. Jörgen Frohm tror att många inte förstått vad som krävs.

– Jag hör när jag är på möten att de säger de kan tänka sig ta två-tre elever, men så kan man inte jobba. Man måste ta grupper av elever och bygga upp kompetenser inom organisationerna att jobba just med den målgruppen. De behöver mycket grundskola och gymnasieskola. Sedan måste man vara en flexibel organisation för de måste släppas igenom mycket snabbare. Annars kommer de inte fram, säger han.

Han konstaterar att ungefär 60 procent av Framtidsgymnasiets språkintroduktionselever tar gymnasieexamen.

– Rikssnittet ligger på 3-5 procent och det gäller då kommunala eftersom de bara är de som bedriver de här utbildningarna, säger han.

”Tar för lång tid”

Han menar att språkintroduktionen generellt tar för lång tid, om eleverna passerat 20 får de inte börja gymnasiet och många är 16–17 år när de kommer.

– Då hänvisar man till Komvux och där är det en väldig konkurrens om platserna, säger han.

Maija Söderström på utbildningsförvaltningen påpekar att allt bygger på hur mycket skolgång eleverna har bakom sig. En del har kanske bara ett par år bakom sig och de måste få ihop en lång rad betyg för att kunna söka till gymnasiet, andra är nära nog behöriga redan när de kommer.

– Generellt över landet så är det klart att vi kan förändra vårt arbetssätt, men hur mycket vi kan förändra är svårt att säga. Det kan handla om att få likvärdig validering av betyg satta i andra länder och sådant. I dag kommer många elever utan betyg, säger hon.

”Fastnar i arbetslöshet”

Jörgen Frohm menar att allt för många bara hinner lära sig svenska och sedan fastnar i arbetslöshet på grund av att de saknar gymnasieexamen.

– Man måste bygga upp en helt ny organisation som är anpassad till det nya läget i samhället. Vi måste ta integrationen på mycket större allvar, säger han.