Bristande regelverk sänker brandskydd

Anna Bergstrand är textilingenjör och jobbar sedan fem år som projektledare vid RISE (tidigare Statens Provningsinstitut) med inriktning mot brand och säkerhet. Under sitt arbete med brandtester av möbler har hon blivit varse att det saknas tydliga riktlinjer och krav på brandskydd gällande möbler och lös inredning i offentlig miljö. Något som hon tycker anmärkningsvärt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Om man säger så här: ”Har du en byggnad med en viss brandklass, så måste även möblerna hålla den klassen”, något sådant finns inte, förklarar Anna Bergstrand.

Som hon ser det har brandsäkerheten i övrigt ingen större betydelse om det börjar brinna i en soffa eller en säng.

– Visst, spridning av elden hindras om lokalen i övrigt har bra brandklass, men särskilt med stoppade möbler blir det ofta ett snabbt och kraftigt brandförlopp. Det finns så mycket energi i syntet- eller bomullsmaterial, att en enda möbel kan leda till övertändning. Och vid övertändning i ett rum brinner allt, säger Anna Bergstrand.

Otydlig tolkningsfråga

RISE gör olika typer av antändningstester på möbler. Det kan vara med cigarettglöd eller levande låga.

– I Storbritannien finns ett regelverk som beskriver vilka antändningskällor en stoppad möbel måste klara för att få säljas där. Sverige har inget motsvarande vilket lämnar plats för tolkningar om vilka brandegenskaper möbeln bör uppfylla. Det finns rekommendationer från Myndigheten för Samhällskydd- och Beredskap (MSB) om vilka testmetoder som är relevanta, men inget regelverk som backar upp detta.

Det finns alltså ingen svensk lag som talar om vilka möbler och material som får eller inte får användas i offentlig miljö?

– Nej, svarar Anna Bergstrand.

Hon avslutar:

– Det är så otydligt. Det blir en tolkningsfråga där den som är ansvarig för verksamheten eller uppförandet av byggnaden får avgöra. Inget är reglerat i detalj, säger Anna Bergstrand.