– Bostadsstockens sammansättning, inte minst upplåtelseformen, spelar givetvis roll. Men det är inte hela sanningen. Tittar vi på det som kan kallas för etnisk boendesegregation så finns ju det även inom hyresrätterna, säger Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.
Enligt honom finns en tydlig etnisk hierarki på arbetsmarknaden som också avspeglas på bostadsmarknaden. Grupper av människor födda i vissa länder har lågt deltagande på arbetsmarknaden, vilket påverkar deras inkomster och bostadsmöjligheter. Skillnaderna är stora, berättar Roger Andersson.
”White flight”
En annan möjlig förklaring till bostadssegregationen är det som kallas för ”white flight”, eller vit flykt.
– Det handlar om att delar av den svenska medelklassen flyttar ut utanför tätorter för att man vet att man då slipper den etniskt blandade staden. Jag har inte sett direkta studier av det i Sverige, men exempelvis i USA har forskare tittat på det, säger Roger Andersson.
Vad är egentligen problemet med boendesegregation?
– Mycket av forskningen handlar om det som kallas för grannskapseffekter, som beror på grannskapets sammansättning. En koncentration av fattiga har till exempel effekt på vilka varor och tjänster som erbjuds och vilka typer av brottslighet som förekommer. Sådana områden har också ofta en svagare röst politiskt vilket innebär mer instabila strukturer kring områdena, så exempelvis har skolorna kanske större problem.
– Man ska vara väldigt försiktig, men lite generaliserande kan man nog säga att de rika tjänar på självsegregationen och att det går ut över de som relativt sett är fattiga, som betalar mycket av segregationens negativa kostnader. Men hur man får till en blandning har jag ingen aning om.