För brandmannen Alejandro Ferriera har besök på Werner Rydénskolan som en av sina återkommande arbetsuppgifter. Som skolans särskilda närbrandman är han van vid att komma så fort något händer där. Tiden till skolarbetet har tagits genom den omorganisation som har gjorts, där brandmännen nu lägger 20 procent av sin arbetstid på utveckling och arbete med förebyggande åtgärder.

– I början när jag besökte skolan så brukade jag mest prata om brandsäkerhet, som vi brukar. Men sedan övergick jag till att helt enkelt skapa kommunikation. Det blev mer rasthäng och numera snackar jag tio procent brand med eleverna. De andra 90 procenten så pratar vi om livet i allmänhet, säger han.

För Alejandro Ferriera är arbetet på Rosengård något som han känner extra mycket för eftersom det var där han själv tillbringade en del av sin uppväxt.

– Jag vet hur det är att leva där. Min familj flyttade sedan till ett område som ligger 500 meter bort. Det låter inte som någon stor skillnad men det var det, säger han.

En av de brandmän som har lagt ner mycket tid på att skapa bättre kontakt med ytterområdenas ungdomar på glid är styrkeledaren Nikola Obradovic. Oroligheterna på Rosengård 2008–09 fick honom och kollegan Daniel Thysell att börja söka efter sätt att lugna de upprörda känslorna. Med pengar från Räddningstjänst syd och ett samarbete med EU kunde de två åka till England och ta del av erfarenheter man hade där av förebyggande arbete med ungdomar.

– De låg 10, 15 år före oss. Genom att studera hur de gjorde kunde vi sedan ta fram en modell som passade hos oss, säger Nikola Obradovic.

Elever i behov av hjälp

Resultatet blev Risk, ett program där åtta ungdomar varje läsår får tillbringa delar av sin skoltid i sällskap med brandmännen. De åtta som får vara med väljs ut av skolorna.

– Det är elever som är i behov av hjälp och styrning som får komma, säger Nikola Obradovic.

För Nikola Obradovic är det tydligt att ett par års arbete med några av de utsatta ungdomarna på Rosengård har gett effekt.

– Det är redan 30, 40 gånger som jag har träffat på ungdomar som har varit med i Kris när jag har kommit i samband med att något händer. När de andra ser hur våra ungdomar kommer fram till oss och får en kram så vågar också de sig fram. Under ett par år har den stämning som möter oss vänt, från att vara så laddad att man kunde ta på den till att bli behaglig, säger han.

Till de andra förebyggande åtgärder som har vidtagits hör att brandsäkerhetsvärdar har anställts för att prata om brandsäkerhet med de boende på Rosengård och andra invandrartäta områden.

– För många är det information de inte har fått tidigare, säger Facundo Mendez som har arbetat som brandsäkerhetsvärd i fem år.

”Helt förändrat i dag”

Attila Jensen, chef för räddningstjänstens station Jägersro är nöjd med hur situationen i området har förändrats.

– Det viktigaste är att vi har kunnat öka tryggheten i samhället. Att antalet bränder har minskat är en bekräftelse på att vi har jobbat med rätt saker. Men det har också gjort att vår personal mår bättre. Oroligheterna bidrog till att skapa dålig stämning på stationen och det var många som mådde dåligt under den perioden. Det är helt förändrat i dag, säger han.

Arbetet med att öka tryggheten och skapa förtroende bland de boende i närområdet utvecklas hela tiden. En brand i ett flerbostadshus på Ramels väg förra våren där en flicka omkom, blev startskottet för homepartys, där målgruppen är arabisktalande kvinnor.

– En sak som kan verka banal är att upplysa alla om att de ska ringa 112 när något händer. Vid branden på Ramels väg så kom larmet sent. Andra saker som försvårade arbetet var att räddningsvägen var blockerad av fordon som vi fick flytta för att komma fram. Under tiden stod människor på balkongerna och behövde våra stegbilar för att kunna evakueras, säger Attila Jensen.

Fotnot: Förkortningen Risk står för Räddningstjänsten i samarbete med kidsen.