Minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).
Bild: Jessica Gow/TTDagens ETC
Sjukvården i Sverige har stora utmaningar redan nu i fredstid och farhågorna om hur den ska klara en situation av kris eller krig är många.
Men Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, menar att vården under krig är något helt annat än sjukvård under fred.
– Det kommer vara mycket hårda prioriteringar, säger han till Dagens ETC.
Text
Över 2 200 vårdplatser saknas i Sverige i dagsläget. Nästan alla regioner gör underskott i miljardklassen trots kraftiga besparingar och tvingas dra ner på personal.
Samtidigt får försvarsindustrin lån på 300 miljarder i den största upprustningen sedan kalla kriget. Även det civila försvaret ska öka i rasande fart, genom dubblerat stöd på 15 miljarder kronor årligen med start 2028. Av dessa pengar kommer den största andelen, 2,4 miljarder gå till sjukvården. Men inte till den generella vården utan till att förbereda för specifik vård i händelse av krig.
– Även om 15 miljarder är mycket pengar så är det inte allt åt alla, säger Carl-Oskar Bohlin till Dagens ETC.
Krigets krav
Ministern för civilt försvar anser att det är viktigt att göra en skarp distinktion mellan just det civila försvaret och den allmänna välfärden. Och där det senare inte ligger under hans ansvarsområde.
– Om man inte gör den distinktionen då är det väldigt lätt att man hamnar i en situation där de specifika investeringarna för krigets krav inte blir gjorda.
Det saknas över 2 000 vårdplatser redan idag och många regioner har besparingar på miljarder kronor. Hur kommer vi klara vårdplatserna i händelse av en verklig kris eller krig?
– Det här är en fråga som framför allt ligger hos regionerna men i regeringen hos min kollega, sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Så jag vill inte kliva in för mycket i en domän som inte är min.
Carl-Oskar Bohlin menar att regeringen har tillfört historiskt stora belopp i generella statsbidrag till både kommuner och till regioner och att de också har en egen beskattningsrätt.
Kommer Sverige klara av att hantera vården på den grundläggande nivå som krävs vid en krigssituation?
– Det kommer naturligtvis vara mycket hårda prioriteringar. Men ambitionen är naturligtvis att vi ska klara av att möta de ultimata utmaningar som ett väpnat angrepp skulle kunna ställa på Sverige. Just därför att det är en del av vår avskräckning och det minskar risken för att vi hamnar där, säger Carl-Oskar Bohlin till Dagens ETC.
Text
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.