De som håller i vapnen när de kriminella nätverket beställer mord har blivit allt yngre. Som svar på det vill regeringen från och med den första juli sänka straffbarhetsåldern för de grövsta brotten till 13 år. 

Men förslaget har väckt starka reaktioner. På tisdagseftermiddagen samlas företrädare från ett tiotal organisationer utanför riksdagen för att protestera. Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, är en av talarna på en manifestation där också fackliga organisationer som ST och barnrättsorganisationer som Rädda barnen deltar.

– Det bottnar i vår kristna övertygelse, där barnen intar en särställning. Även om det är svårt och krävande kan ett samhälle aldrig ge upp om barn, inte heller om de begår grova, förfärliga brott. Att låsa in barn i fängelse är inte värdigt en civilisation, säger Andreas Holmberg.

Kyrkor säger nej

Sveriges kristna råd, där Svenska kyrkan ingår tillsammans med 26 andra samfund, hör till de många remissinstanser som sa nej till den statliga utredningens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år. Andreas Holmberg pekar på att sju av nio av utredningens experter gjorde det samma. 

Trots motståndet vill regeringen alltså gå ännu längre och sänka åldern till 13 år – utan att konsekvenserna av den ytterligare sänkningen analyserats. Risken är att det förvärrar brottsligheten på sikt, enligt biskopen.

– Jag förstår att regeringen vill visa handlingskraft, men istället måste vi tillsammans hjälpa de här ungdomarna tillbaka in i samhällsgemenskapen, inte lägga dem utanför oss själva. Det blir bara mer brottslighet, lidande och utanförskap av det, säger han.

Regeringen pekar på de senaste årens utveckling där mycket unga personer utfört mord och andra mycket grova brott.

– Och det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer men också skydda de här barnen mot sig själva, mot kriminella nätverk, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) i Ekots lördagsintervju i höstas.

Svårknäckt nöt

Fredrik Hjulström har lång erfarenhet av arbete med unga brottslingar, bland annat inom socialtjänsten. Idag är han socialpolitisk chef för Akademikerförbundet SSR, som bland annat organiserar socionomer och är en av organisationerna som står bakom protesten. Att rehabilitera ungdomar som hamnat snett hör till det svåraste man kan göra som samhälle, enligt Fredrik Hjulström.

– Då måste man se till att göra allt rätt, se på vad forskningen säger och sedan följa det till punkt och pricka, säger han.

Visst behöver även unga människor låsas in när de begår grova brott, enligt Fredrik Hjulström. Men han menar att det är stor skillnad på att sitta på ett Sis-hem som få känner till och att vistas bakom samma murar som Sveriges grövsta brottslingar. Varningarna om att fängelsestraff kommer stärka barnens kriminella identitet måste tas på allvar, anser Hjulström.

– Du kommer inte att gå omkring på Kumlaanstalten som 13-åring och tänka att ”jag var ett vilset barn som gjorde något tokigt och nu måste jag få ordning på mitt liv”. Man kommer anpassa sig till den världen och börja uppfatta sig själv som tungt kriminell.

Framtidens brottsoffer

Det räcker inte att bara hålla borta unga brottslingar från gatan, anser Fredrik Hjulström. En dag ska de frisläppas.

– Det är kanske en 20-åring som kommer ut som inte varit ute i den normala världen med oss andra under hela sin ungdomstid. Vad tänker samhället att vi får ut då?

Att ha ett brottsofferperspektiv kan inte bara handla om att genom straff ge upprättelse till de som idag faller offer för brott, anser Fredrik Hjulström.

– Då måste man också aktivt jobba för att det blir färre brottsoffer i framtiden.