Fritidshemmen ska inte bara vara förvaring mellan det att skolan slutar och föräldrarna kommer hem. Här ska barnen lära sig social gemenskap och utvecklas. Det står i lagen.

Men sedan 1990 har antalet barn som går på fritids fyrdubblats och barngrupperna blivit större. I dag går i snitt 52 barn på varje kommunal fritidsavdelning i Stockholms län.

– Stora grupper gör miljön mer högljudd och stressig, säger Bengt Thorngren som är expert hos Skolverket. 

Antalet vuxna på fritidshemmen har inte heller ökat i samma takt. 1990 gick det i snitt 7,5 barn per anställd. I dag är situationen annorlunda: varje vuxen på fritids har hand om 12,8 elever. För de anställda i kommunerna i Stockholms län är det ännu fler, 13,4 barn. 

Utbildningsnivån låg i Stockholm

Skolverket tycker att den här utvecklingen är mycket oroande.

– Fritidshemmen har ett pedagogiskt uppdrag som blir svårt att genomföra när det är många barn. Statistiken visar en mycket oroande trend som har pågått alldeles för länge. Men det är också oroande att personalens utbildningsnivå sjunker. Deras utbildning och kompetens är avgörande för kvalitén, säger Bengt Thorngren. 

Andelen högskoleutbildad personal har de senaste tio åren sjunkit i hela landet. I Stockholms län till 31 procent.

Inga storleksrekommendationer

I somras kom Skolverket med nya allmänna råd för fritidshemmen där barnperspektivet står i fokus. Men några -rekommendationer för hur stora grupperna ska vara ger de inte.

– Nej. Man ska se till barnens socioekonomi, hur många som har utländsk bakgrund, personalens utbildning och hur många som är i behov av särskilt stöd när man sätter ihop grupperna, säger Bengt Thorngren.