Västra Göteborg är den stadsdel där invånarnas medelinkomst är som högst. Där är även inkomstgapet mellan män och kvinnor störst. Tittar man på de så kallade primärområdena inom Västra Göteborg syns samma mönster: i välbärgade Långedrag utgör kvinnors medelinkomst bara 59 procent av männens, medan samma siffra för låginkomstområdet Grevegården är 77 procent.
– Det är jätteintressant och ligger helt i linje med det vi har tittat på. Vi har visserligen fokuserat på utbildningsnivå och inte den geografiska dimensionen, men jag är inte förvånad, säger Peter Thoursie, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Tillsammans med sina kollegor har han undersökt fenomenet att löneskillnaderna mellan könen blir större ju högre upp i löneskalan man tittar. Tidigare har det funnits teorier om att högutbildade kvinnor gör andra val av arbetsplatser än högutbildade män, genom att till exempel ta mindre konkurrensutsatta jobb i större företag i samband med att de ska få barn.
”Kvinnor straffas”
Men forskningen Peter Thoursie och hans kollegor har gjort visar att det till stor del kan handla om att arbetsgivare diskriminerar.
– Delvis beror det på att kvinnor ofta jobbar färre antal timmar, det verkar spela roll. Men det verkar också som att männen får bättre betalt för samma kvalifikationer. Det händer dessutom något väldigt konkret när man får barn: kvinnor straffas lönemässigt mycket mer än män då, det är jättetydligt. Men gapet syns redan innan dess. Samma företag behandlar män och kvinnor olika, till kvinnors nackdel.
Peter Thoursie tror att anställdas frånvaro innebär en större kostnad för arbetsgivare när det gäller karriärinriktade jobb som kräver hög utbildning.
– Det blir svårare att hitta vikarier, man kanske missar viktiga möten och blir inte befordrad i samma utsträckning. Kvinnor tar den smällen eftersom de tar ut mer föräldraledighet än män.