Är integritetsdebatten död?

Mattias Bjärnemalm, piratpartist och sakkunnig i Internetpolitik för gröna gruppen i Europaparlamentet, är integritetsfrågan död nu?

– Nej. Att DN nu tar upp den på nytt är ett exempel på att debatten fortsätter ute i samhället, där den går i vågor. Men bland etablerade partier diskuteras frågan inte. Miljöpartiet som tidigare var kritiskt till signalspaning och datalagring lovade att arbeta för ett avskaffande, men efter att de hamnade i regeringsposition har de ändrat sig och vill utreda frågan.

Idag diskuterar flera av partierna att möjliggöra mer elektronisk övervakning – inte mindre, som många sade sig vilja 2008. Till exempel vill man att polisen lättare ska få tillgång till uppgifter. Argumentet är att använda det för att hindra terrorism eller som bevisning vid grova brott. Kan det finnas en poäng med det?

– Visst kan det finnas enskilda fall där den här typen av datalagring kommer till nytta, men skadan med att övervaka alla invånare är mycket större. Terrorism hindrar man genom mer riktade insatser, som att se till att finnas i de miljöer där terrorister kan värvas och satsa resurser på att arbeta förebyggande där.

Vad är de stora farorna, som du ser det?

– För det första är inget av datalagringssystemen säkra, utan alla läcker. Det har redan hänt att telefonbolag har lämnat ut uppgifter till personer som inte borde ha dem. Det är allvarligt, särskilt för människor som lever med skyddad identitet. Det går också att hacka systemen. Det går att höja säkerheten, men det kostar, och telefonbolagen vill antagligen inte lägga resurser på att skydda ett dataregister som de från början har motsatt sig att upprätta.

– En annan sak är att myndigheter kommer att vilja använda systemet när det väl finns på plats. Idag används informationen av polisen. Men även Försäkringskassan, skatteverket och arbetsförmedlingen kan vilja spana för att hindra fusk. Då förskjuts gränserna för integriteten ytterligare.