Det är anklagelser som saknar grund i verkligheten, men som verkar vara en del av att vara en mediekonsumerande människa. Är vi starkt engagerad i en fråga så ser vi ofta media som motståndarnas förlängda arm.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Varierat från drygt 400 till 3 500 offer
Detta är den så kallade fientliga medier-effekten, eller hostile media-effect, och har varit känd inom akademin i mer än 30 år. Men den nämndes knappt när debatten gällande misstron mot etablerade medier gick hög i början av juni.
Nya siffror från SOM-institutet (Samhälle, opinion, media) i Göteborg hade visat att 65 procent av svenska befolkningen helt eller delvis höll med i påståendet att svenska medier inte berättar sanningen om problem förknippade med invandringen. Flera profilerade journalister verkade tycka att kritiken var berättigad. Bland annat skrev Anna Hedenmo, ordförande i Publicistklubben och programledaren för SVT:s Agenda, att de låga förtroendesiffrorna kunde förklaras med att det ”inom journalistiken finns ibland en tendens att tona ner opinionsyttringar som man inte tycker om”.
Men är det verkligen så att medierna mörkar i invandringsfrågan? Och är misstron mot medierna så stor? Vi ska återkomma till de frågorna, men först ska vi gå tillbaka till ett experiment som tre forskare vid Stanford-universitetet genomförde 1982.
Den 16 september samma år gick den libanesiska falangist-milisen in i två palestinska flyktingläger i södra Beirut. Fram till morgonen den 18 september pågick en massaker som dödade hundratals, möjligtvis tusentals, civila palestinier. Efteråt har såväl antalet döda – uppgifterna har varierat från drygt 400 till 3 500 offer – som Israels roll i massakern diskuterats flitigt. Israel ockuperade Beirut vid tillfället för massakern och den israeliska armén hade gett milisen tillåtelse att gå in i lägren. När omvärlden senare fördömde attacken tvingades Israels dåvarande försvarsminister Ariel Sharon att avgå.
Partiska gentemot motståndarsidan
Precis som nu var Israel-frågan infekterad och många studenter var engagerade i föreningar som stödde antingen Palestina eller Israel. Det var framför allt bland dessa som forskarna hittade sina studiesubjekt. 144 studenter frågades om sin inställning i konflikten och fick sedan se sex nyhetsinslag från tre olika amerikanska tv-bolag. Därefter fick de svara på vad de ansåg om inslagen.
När forskarna Robert Vallone, Lee Ross och Mark Lepper publicerade sina resultat tre år senare fanns det framför allt två tydliga tendenser. Den första var att de som från början stod på Palestinas sida tyckte att rapporteringen var partisk gentemot Israel och lät landet komma undan med ett agerande som andra länder skulle ha kritiserats för. Israelvänliga studenter såg å sin sida rapporteringen som pro-palestinsk och att Israel fick mycket mer kritik än något annat land skulle ha fått i samma situation. Det var endast de som från början klassade sig som neutrala som också tyckte att rapporteringen var relativt neutral.
Den andra var att både de som stödde Israel och de som stödde Palestina trodde att en tredje part skulle bli mer påverkad av en snedvriden rapportering än vad de själva blev.
Dessa två psykologiska mekanismer, att du tenderar att uppfatta medier som partiska gentemot motståndarsidan i en viss fråga och att du tror att denna partiskhet påverkar andra mer än dig själv, har sedan bekräftats i flera studier de senaste tre decennierna.
”En knepig fråga att svara på”
Så tillbaka till frågan om medierna verkligen har mörkat eventuella problem kring invandringen. Kan vi dra den slutsatsen utifrån resultaten i SOM-undersökningen. Bengt Johansson är professor vid institutet för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Hans svar är att vi inte vet.
– Det där är en knepig fråga som jag inte riktigt vet svaret på. För frågan är ju vad folk egentligen har svarat på. Vad exakt menar man att medierna har mörkat? Gäller det namn på brottslingar är det ju sant eftersom svenska medier av pressetiska skäl inte anger etnicitet om det inte är av relevans. Om det handlar om att medierna inte berättat om problem med invandring och migration så är det inte tillräckligt undersökt, men att svenska medier generellt sett inte skulle ha lyft fram problem med förorter och svårigheter med integration har jag svårt att tro. Min bild som mediekonsument och den forskning som finns motsäger det, säger han.
Så länge vi inte har empiriska, vetenskapliga undersökningar över hur rapporteringen i invandringsfrågan egentligen har sett ut i Sverige, bör vi vara försiktiga med att göra utsagor om den, menar Bengt Johansson. Dock tror han att den fientliga medier-effekten kan spela stor roll i hur människor uppfattar rapporteringen.
– Jag tror det finns en ganska stor del där även om det inte går att säga några exakta siffror. Dels har vi det allmänpsykologiska fenomenet, att vi tror att de som inte stöder oss är emot oss när vi har en väldigt stark uppfattning om någonting. Sen ska man komma ihåg att det också finns en väldigt stark ideologisk berättelse där man försöker misskreditera traditionella medier. Så de här två samverkar och förstärker varandra. Det är bara att titta på Donald Trumps senaste Twitterutfall mot CNN, han tolkar allting som att det stöder hans tes att medierna är opålitliga och fake news, och det gör även väldigt många andra bland alternativa medier-sajter, så de här två förstärker nog varandra, säger Bengt Johansson.
Hur är det då med den andra frågan, om misstroendet mot medierna verkligen är så stort? Även om 65 procent misstrodde rapporteringen om invandringen, så visade samma undersökning att förtroendet för etablerade medier överlag var stort. 54 procent hade stort förtroende för radio och tv och 29 procent hade stort förtroende för dagspressen, jämfört med tolv respektive 28 procent som hade lågt förtroende för de två olika medierna. Dessa förtroendesiffror har legat relativt stabilt i flera decennier.
”Diskussionen har blivit lite uppblåst”
Helena Giertta är chefredaktör för Svenska Journalistförbundets facktidning Journalisten. Diskussionen om misstroendet om medierna har blivit lite uppblåst tycker hon, med tanke på att statistiken från SOM-institutet visar att de flesta ändå litar på radio, tv och dagspress.
– Jag tycker det är konstigt att när man kommer med en studie som egentligen visar att förtroendet är väldigt högt så fokuserar alla på att förtroendet är väldigt lågt i en specifik fråga.
Den kritik som hon tycker att medierna bör ta till sig är att tydligt skilja opinionsmaterial från nyhetsmaterial.
– Det kan vara svårt för läsaren att veta vad som är åsiktsmaterial och vad är nyhetsmaterial, och där har vi nog varit för otydliga framför allt på nätet vad som är vad. Nu har det blivit bättre även om det finns mer att göra, säger Helena Giertta.
Sammankopplat med politiska åsikter
Även om inte förtroendet för medierna har sjunkit generellt, har det skett en förändring på så sätt att förtroendet har blivit tätt sammankopplat med partipolitiska åsikter. Bland Sverigedemokraternas partisympatisörer hade bara 35 procent stort förtroende för radio och tv medan 32 procent hade litet förtroende, och motsvarande siffror för dagspressen är 16 respektive 49 procent. Det gör att misstron mot etablerade medier är i särklass störst bland SD:s sympatisörer.
Det är även bland SD:s sympatisörer som flest tror att medierna mörkar problemen med invandring, hela 92 procent tror att medierna helt eller delvis undviker att berätta sanningen. Bland sympatisörer för andra partier varierar det mellan 71 procent hos de som ser sig som moderater och 44 procent hos de som ser sig som miljöpartister.
Detta knyter an till den ideologiska berättelse som Bengt Johansson pratar om. En sajt som Avpixlat, som står SD nära, har exempelvis en banner högst upp med en ”varning” för att ”varaktig exponering” mot Avpixlat kan ”allvarligt skada ditt förtroende för politiker och media”. Enligt Helena Giertta är attacken på medierna ett försök att undergräva förtroendet för de demokratiska institutionerna.
– Det finns en medveten politik där attacker på medier och journalister är en del i en strategin för att försvaga tilliten i samhället. Sverigedemokraterna har varit ledande i den. Mediekritik är i grunden bra, men när det sker som en del av en politisk agenda där syftet är att undergräva förtroendet i samhället, blir det väldigt obehagligt, säger hon.
Viktigt att behålla självförtroendet
När Donald Trump och Breitbart i USA och sidor som Avpixlat och Fria tider fortsätter att attackera etablerade medier finns det en risk att deras världsbild sprider sig, och att det förstärker den fientliga medier-effekten. Bengt Johansson är förvånad över att dessa mekanismer inte har diskuterats mer, men att det också är ett svårt ämne att som journalist lyfta i debatten.
– Det blir ett problem för journalistiken när den ska börja anklaga andra för att de inte förstår. Alltså, som journalist att säga till sin publik eller delar av sin publik att ”det är bara ni som misstolkar för ni är så engagerade att ni inte ser hur verkligheten ser ut”, det är inte någon speciell lätt sak att säga, säger han.
Därför är det viktigt att forskningen kan göra empiriska undersökningar och skapa ett bra faktaunderlag.
– Det har varit diskussioner när det gäller politisk bevakning under val. Då har det varit sådana här diskussioner, men då har vi också haft mätningar som visar att när det gäller höger och vänster så har det varit ganska balanserad bevakning, även om vissa från vissa partier hävdar att public service är vänstervridet och så vidare. Men då har vi kunnat visa att: nej, så illa som vissa påstår är det inte, och då har de rösterna tystnat lite, säger Bengt Johansson.
Helena Giertta menar att det viktigaste som journalisterna kan göra för att behålla det generella förtroendet och återupprätta det i invandringsfrågan, är att behålla självförtroendet.
– Som journalister och redaktioner måste vi vara särskilt nog med att vi inte börjar snegla över axeln och fundera på vad ska vi göra eller vad ska vi inte göra, för vi vet hur man ska bedriva god journalistik.
Fotnot: ETC har försökt nå Anna Hedenmo för en kommentar
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
