– Jag vaknade en morgon och tänkte att jag ville testa att spela amerikansk fotboll. Så jag åkte till en träning och lånade skydd, berättar hon.
Nu är hon nybliven silver-medaljör, eftersom Black Knights kom tvåa i SM den här säsongen, och aktuell för landslaget.
Omöjligt finns inte
Det kanske låter konstigt att Alesia vaknade en morgon och bestämde sig för att spela amerikansk fotboll.
– Men jag är nyfiken, vill jag testa något så gör jag det.
Nyfikenheten och drivet att testa olika saker har bland annat fått henne att springa Stockholm maraton och att göra lumpen.
– Jag var nyfiken på Försvarsmakten så jag gjorde lumpen i ett år på pansardivisionen P4 i Skövde. Jag var plutonsbefäl över 40 killar. När de sa ”ryssen kommer” skratt-ade jag och sa att ”ryssen är redan här och dessutom chef”, berättar hon glatt.
Alesia är född i Ryssland och kom till Sverige 2002. Det kanske är därför hon inte verkar lida av jantelagens regler.
– Jag har inga spärrar som säger att jag inte klarar av olika saker. Ordet ”omöjligt” finns inte i min vokabulär.
Innan den första träningen med Black Knights bestod hennes enda erfarenhet av amerikansk fotboll av att hon hängt med en kompis på en prova på-träning förra året.
– Men då var jag inte peppad, jag satt på en bänk och tittade på.
Att hon fastnade för sporten beror på flera orsaker.
– Jag gillar att spela i ett lag, det har jag aldrig gjort förut. Det går inte att strunta i en träning för då sviker jag laget. Och så ligger det en lockelse i att ta på sig hjälm och skydd och puckla på varandra, säger hon och skrattar.
Spelsystemet är en annan orsak. I amerikansk fotboll bestämmer coacherna taktiken. Spelarna fokus-erar på sina egna uppgifter.
– Jag vet inte ens alltid vad mina medspelare gör på planen. Det påminner om Försvarsmakten, coachen bestämmer och vi är lydiga soldater som sköter våra uppgifter. Och så gillar jag att alla kan vara med, vi behöver olika sorters spelare i laget. Man behöver inte vara stor, stark och snabb för att spela amerikansk fotboll.
Jagar sponsorer
För att ha råd att spela i landslaget har Alesia Goncharik försökt att skaffa sponsorer, bland annat genom ett inlägg på sin privata Facebooksida. Hon är noga med att påpeka att hon är väl medveten om att amerikansk fotboll är en liten sport i Sverige. Och att det alltid är lättare för herrlag än damlag att få sponsorer oavsett sport.
– Jag kanske är naiv, men jag trodde inte att man behövde betala själv för att spela på landslagsnivå. De bästa spelarna ska tas ut i landslaget, nu måste flera tacka nej för att de inte har råd.
Sämre förutsättningar
I klubben har hon inte märkt någon skillnad i attityd mot damlaget jämte herrlaget. Black Knights damlag har bra coacher och bra träningsmöjligheter. Men det skiljer i pengar. Herrlaget har sponsorer och spelar på Berhn Arena, dam-laget spelar i herrlagets gamla tröjor på Rosta Gärde. Utan möjlighet att ta entré som herrlaget gör till sina matcher.
– Det är svårt att locka sponsorer till något som är gratis, suckar hon.
Alesia är medveten om risken med att sticka ut hakan och kräva bättre förutsättningar som kvinnlig idrottare. Det är lätt att bli stämplad som en ”gnällig feminist”.
– Jag och mina lagkamrater står inte och gråter och väntar på att någon ska hjälpa oss, vi jobbar stenhårt själva. Och jag är jättetacksam för organisationen som finns i Black Knigths. Men man kan vara tacksam och samtidigt arbeta för förändring.
Ett vanligt argument är att damlag måste bli bättre för att locka en större publik, men hur ska vi kunna bli lika bra som männen när vi har sämre förutsättningar?
Pluggar till jurist
Dagen efter att Alesia muckade från P4 landade hon på Vancouvers flygplats. Hon ville göra något helt annat efter lumpen och åkte till Kanada för att jobba som au pair i ett år.
Hon har även varit politiskt aktiv inom Socialdemokraterna, men lämnade partiet efter att Mona Sahlin avgick. Men nu är hon tillbaka.
– Jag sitter i en nämnd, vuxen-utbildning och arbetsmarknad. Men jag är inte alls lika aktiv som tidigare.
I höstas började Alesia läsa till jurist på Örebro universitet. Hon tar examen 2020.
– Jag vet ännu inte vilken inriktning inom juridiken jag ska satsa på. Men oavsett vad jag arbetar med om tio år så vill jag vara så bra som möjligt på det jag gör.
