Vapenhandeln ökade trots pandemin

Sedan 2015 har försäljningen av vapen och militära tjänster stadigt ökat. Så även under 2021 då världens 100 största vapenindustriföretag, varav en majoritet amerikanska, sålde vapen och militära tjänster för över 6 100 miljarder kronor, enligt Sipris rapport. Det är en ökning med 1,9 procent jämfört med året innan, torts att vapenindustrin i fjol fortfarande präglades av leveransstörningar som en följd av pandemin.

– Pandemin har utgjort ett hack men vi ser en tydlig trend som inte upphört sedan vi började våra undersökningar 2015. Allt fler länder vill ha mer vapen och stärka sina militärer, säger Nan Tian, forskare vid Sipri. 

Kommer att fortsätta

Det är en trend som Tian tror kommer att fortsätta under lång tid framöver. Sedan Rysslands invasion av Ukraina i mars har intresset för en starkare militär ökat hos västländerna, något som inte minst märks på Sverige och Finlands ansökan om inträde i Nato. Även spänningarna i Sydostasien mellan Kina och Taiwan tros bli en anledning till att ökad vapenexport. Sipri anser att det är en oroväckande utveckling som kan leda till fler konflikter. 

– När länder införskaffar fler vapen sätter man strålkastarljuset mot en potentiell konflikt och minsta missbedömning kan resultera i ett fullskaligt krig. Det är inte bra när det blir huvudmetoden för att garantera fred istället för diplomatiska samtal, säger Tian.

Samtidigt kan det ta tid för USA och europeiska länder att rusta upp till den nivå de nu vill nå. 

Kriget i Ukraina har nämligen också påverkat leveranskedjorna då anfallaren Ryssland är en av de största leverantörerna av råvaror som behövs i produktionen. Samtidigt har flera europeiska länder, däribland Sverige, skickat vapen till det ukrainska försvaret. Men enligt Nan Tian är risken att Europas vapenlager töms på grund av kriget låg.

– Det Ukraina får är ofta de sämre vapnen som länderna inte behöver. De avancerade vapensystemen behåller man i det egna landet, säger han.