Protesterna har riktats mot de utbredda säkerhetsbristerna i tågtrafiken, som orsakade olyckan när två tåg kolliderade. Den italienskägda driften av tågtrafiken har också kritiserats och demonstranter har krävt ett slut på privatiseringspolitiken i landet.

En månad efter tågkraschen syns de politiska konsekvenserna. Högljudda krav har ställts på att premiärminister Kyriakos Mitsotakis, som tidigt skyllde olyckan på ”den mänskliga faktorn”, ska avgå. Mitsotakis högerparti Ny demokrati har nu tappat åtskilliga procentenheter i väljarstöd inför att Grekland går till parlamentsval i maj. Avståndet minskar till vänsteroppositionspartiet Syriza.

Kritiken mot regeringen handlar dock också om att Mitsotakis i flera år har anklagats för att undergräva rättsstatsprinciperna och demokratiska funktioner i Grekland. Nyligen har flera tunga internationella organ instämt i denna kritik.

I början av mars genomförde en delegation från EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE, ett studiebesök i Grekland. Efteråt meddelade delegationsledaren Sophie in ‘t Veld att den grekiska rättsstaten och landets grundläggande rättigheter står inför ”mycket allvarliga hot”, rapporterade Euractiv.com. Rättsväsendet präglas av en kultur av straffrihet och landets granskande myndigheter står under stort tryck av krafter som vill påverka dem.

EU-delegationen riktade också kritik mot den upptrappning av hot och våld mot journalister som synts i Grekland under de senaste åren, något landets myndigheter varit långsamma att reagera mot. 2022 ledde detta till ett dramatiskt ras för Grekland, ner från plats 70 till plats 108, i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Inga grekiska regeringsrepresentanter var villiga att träffa EU-delegationen under dess besök.

FN:s särskilda människorättsrapportör Mary Lawlow har instämt i denna kritik i en ny rapport som kom i mitten av mars, där det fastslås att Greklands regering och myndigheter också bär ansvar för dessa ökade hot mot journalister. Men även mot människorättsförsvarare, humanitära arbetare och asylrättsvolontärer.

FN-rapporten lyfter hur regeringen till ”en chockerande nivå” gått till verbal attack och skapat smutskastningskampanjer mot grupper som arbetar med att upprätthålla asylrätten, och som granskar regeringens lagvidriga ”pushbacks” av asylsökande migranter.