Här är frågorna som gör livet surt för presidenten snart ett år efter
valsegern.

Afghanistan

Stödet för att USA skulle lämna Afghanistan så fort som möjligt var stort, men talibanernas snabba maktövertagande och den kaosartade evakueringen av Kabul har kritiserats från både vänster och höger. Dåligt förberett av en president som inte lyssnat på sina rådgivare, sägs det. Enligt Biden själv var alternativet till att lämna vid den planerade tidpunkten – 20 år efter 11:e september-attentaten – att istället öka den amerikanska närvaron i Afghanistan. Nu fick talibanrörelsen hur som helst tillgång till en stor mängd amerikanska vapen och både amerikanska medborgare och många afghaner som jobbat för väst blev kvarlämnade. Mycket av kritiken handlar också om hur bortkastade de 20 000 miljarder kronor i skattepengar som USA satsat i Afghanistan – av vilka mycket visserligen gått till amerikanska företag – nu ter sig, samt om de 2 500 amerikanska soldater som mist livet under konflikten. Allt är inte förgäves, menar andra, då tjugo år utan talibaner vid makten gjort det möjligt att flytta fram positionerna inte minst för kvinnor i städerna.

Flyktingarna

Biden-regeringen har tagit emot färre flyktingar än president Trump gjorde något år, noterade pressen häromdagen. Under räkenskapsåret 2021, som tar slut den 30 september, har än så länge färre än 8 000 beslut om uppehållstillstånd fattats, trots ett tak på 62 500. Enligt Bidens regering beror det på att Trump under sin tid vid makten gjorde så pass stora nedskärningar i flyktinghanteringen att det tar tid att bygga upp systemet igen, samt att pandemin gjort att konsulat världen över inte kunnat hantera visumansökningar. Nyligen meddelades att målet för 2022 istället dubblas till totalt 125 000.

Vid Texas gräns mot Mexiko har migranter fortsatt dyka upp, och aldrig tidigare har så många människor tagit sig in i USA den vägen. För konservativa politiker är det faktumet mumma för att kunna utmåla presidenten som en förespråkare av vidöppna gränser för invandrare. Samtidigt rasar vänstern mot behandlingen av de asylsökande i Texas, bara för några dagar sedan publicerades en video där ridande gränspoliser, svingande med lädertyglar, motar haitiska män mot gränsfloden. USA:s särskilda sändebud till Haiti lämnade i veckan sin post med hänvisning till Biden-regeringens “inhumana, kontraproduktiva beslut att deportera tusentals immigranter till Haiti, ett land där amerikanska tjänstemän lever innanför stängsel på grund av farorna som beväpnade gäng i kontroll av vardagslivet utgör”.

Pandemin

Deltavarianten satte resolut punkt för USA:s förhoppningar om att vara på väg att besegra coronaviruset. Dödssiffrorna och antalet smittade har varit högt de senaste månaderna och vaccinationstakten har avstannat, vilket fått regeringen att besluta om vaccinationskrav för bland annat sjukvårdsanställda och företag över en viss storlek. I dag har 77 procent av vuxna amerikaner fått minst en dos, men skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. En på 500 amerikaner har dött av pandemin. Nyligen meddelade Joe Biden att USA kommer att köpa och skänka ytterligare 500 miljoner doser till fattigare länder.

Polisreform

Under onsdagen kollapsade de flera månader långa partiöverskridande förhandlingarna om förändringar i lagstiftningen som reglerar hur poliser får agera och vilket ansvar som kan utkrävas av dem. Efter mordet på George Floyd i maj förra året stod politiker på kö för att förklara att de såg ett behov av att reformera kåren – men att verkligen komma till skott har visat sig svårare.

Utrikespolitik

I början av veckan gjorde Biden sitt första framträdande i FN i samband med att generalförsamlingen öppnade, och förklarade då att USA ska ägna sig åt diplomati nu när landet för första gången på 20 år inte befinner sig i krig. Några dagar tidigare hade Pentagon tvingats erkänna att man begått “ett misstag”, och att tio civila, varav sju barn, dödats i den drönarattack i Afghanistan som var ett svar på det bomb-attentat mot Kabuls flygplats som dödade 200.

Frankrike 

Frankrike kallade hem sin ambassadör från Washington efter att det plötsligt blev känt att USA, Storbritannien och Australien skapat säkerhetspakten Aukus, och att Australien nu skulle köpa ubåtar från USA istället för Frankrike. Den franska utrikesministern Jean-Yves Le Drian rasade och sa att USA:s agerande påminde honom om Donald Trump. Biden och Macron har nu talat på telefon och ambassadören återvänt.

Infrastruktur

Idag är tanken att representanthuset ska rösta om den infrastrukturplan med en miljard miljarder i investeringar som Demokraterna och Republikanerna lyckats kompromissa fram. Men för att inte stoppa förslaget kräver progressiva demokrater att senaten först går med på att stödja den större planen Build back better på 3,5 miljarder dollar, där klimatåtgärder, barnomsorg och undervisning är med.

Eftersom paketet lanseras som en del av statsbudgeten så behöver demokraterna endast enkel majoritet för att rösta igenom det. De demokratiska senatorerna Joe Manchin och Kyrsten Sinema har dock sagt att de inte kan rösta för paketet i nuvarande utformning eftersom det kostar för mycket. Eftersom antalet ledamöter i senaten är 50–50 kan en av dem på egen hand skjuta hela projektet i sank. Båda senatorerna kommer från konservativa delstater, West Virginia respektive Arizona. Under onsdagen träffade Biden representanter för de olika blocken inom partiet för att försöka medla. ”Konstruktivt”, beskrev Manchin mötet. Infrastruktursatsningarna, med allt vad de innehåller, är Bidens chans att skapa en större samhällsreform.

Klimatet

Som nytillträdd stoppade Joe Biden snabbt Keystone XL, pipelinen som skulle dras från Kanada in i Montana. Nu pågår dock bygget av en annan pipeline, Line 3, i Minnesota. Aktivister har varit samlade i månader för att protestera, men inget tyder på att Biden åter kommer att säga stopp.

Lyckas Biden få igenom sitt Build back better-paketet så kommer historiskt stora investeringar att göras för att snabbt få till stånd en hållbar omställning. Många klimataktivister och forskare menar dock att det ändå går för långsamt, och att 2050 som mål för koldioxidneutralitet är för sent.

Lånetaket

Någon gång i oktober kommer den amerikanska statsapparaten att ha använt upp alla de medel som står till buds. Det innebär att lånetaket måste höjas för att inte statliga utbetalningar ska stoppas och USA mista möjligheten att låna mer pengar. Lånetaket höjs med jämna mellanrum och det brukar godkännas av både Republikanerna och Demokraterna. I år sparkar dock Republikanerna bakut och vägrar medverka, eftersom man anser att de politiska motståndarna planerar allt för stora
statliga utgifter genom ”Build back better”-paketet. Skulle USA, för första gången någonsin, inte kunna göra sina planerade utbetalningar och avbetalningar så kan en historisk ekonomisk kris vänta, varnar finansminister Janet Yellen.