I flera år har hon varit en tillgång för Israel genom att inhämta underrättelser från olika solidaritetsorganisationer för Palestina. Hon har arbetat för Ad Kan, en högerradikal israelisk ”privat spionorganisation”, och skickats på uppdrag till Danmark, Italien, Nederländerna, Storbritannien, Jordanien, USA – och till svensk mark. 

Ad Kan har flera kopplingar till den israeliska staten, bland annat genom att man anställt personal och tidigare säkerhetschefer från den inhemska säkerhetstjänsten Shin Bet och den utlandsarbetande underrättelsetjänsten Mossad. 

Vi konfronterar henne i korridoren just som hon lämnar sin studentlägenhet. 

Skyddats med beväpnad personal?

Hon har färgat håret och låtit det växa ut. Men det är hon. Vi kallar henne för Alice. Hon ser märkbart nervös ut och börjar gå mot utgången. 

För ett år sedan medverkade Alice i dokumentären ”Shtula”, som kan översättas till ”Mullvaden”, som Ad Kan tagit fram tillsammans med den israeliska journalisten Zvi Yehezkely. Dokumentären visades i fem delar under hösten 2022 på kanal 13, den näst största tv-kanalen i Israel. Zvi Yehezkely har av både israeliska och palestinska människorättsorganisationer anklagats för att sprida rasism och islamofobi. 

I dokumentären får man följa Alices resa som spion mellan 2017 och 2019. Mycket av innehållet går ut på att smutskasta de propalestinska organisationer hon infiltrerar och smygfilmar. Aktivister framställs som ensidiga och lögnaktiga, palestinier som våldsamma och västfientliga. Lösryckta kommentarer spetsas med ljudeffekter och ett hetsigt tempo.

Ad Kan påstår att de använt beväpnad personal för att skydda Alice i flera länder. Hon påstås även avslöja ”finansiella kopplingar” mellan organisationerna och terrorlistade Hamas. Inga sådana bevis läggs i själva verket fram, men hon lyckas komma nära flera personer som Israel har misstänkliggjort för att ha Hamas-kopplingar. Vi återkommer till det temat.

Kritiserats för att förstöra liv

Ad Kan har under flera år infiltrerat israeliska aktivistgrupper och människorättsorganisationer som är kritiska mot Israels agerande mot palestinier. Underrättelser som inhämtats har skickats vidare till den israeliska staten. Några gånger har det lett till gripanden och åtal – men inga domar. Däremot har det israeliska rättsväsendet flera gånger avgjort att Ad Kan använder sig av klandervärda metoder, att de falsifierar uppgifter och att organisationen medfört stor skada hos de som felaktigt pekats ut som antisemiter och terrorister.

I dokumentären som sändes 2022 försöker Ad Kan och journalisten Zvi Yehezkely ännu en gång framställa de utpekade som antisemiter och terrorister. Det mest handfasta man visar, ett dussintal gånger, är ett klipp med en utländsk kvinnlig aktivist som säger: ”Jag önskar att en bomb skulle slå ner och döda alla israeler.”

Smygfilmade aktivister

Dagens ETC har talat med flera personer som ofrivilligt medverkar i dokumentären sedan de blivit smygfilmade ombord på den båt som den svenska organisationen Ship to Gaza skickade 2018 från Sverige, som en del av den internationella solidaritetsaktionen Freedom Flotilla. Den svenska båten färdades via ett flertal europeiska länder och hade som slutmål att nå Gaza, för att lämna över förnödenheter och bryta den illegala israeliska blockaden av området. Alice åkte med på etappen Köpenhamn-Amsterdam och senare även Palermo-Gaza. 

– Hon betedde sig inte som aktivister jag vanligtvis träffar. Hon festade mycket och var inte delaktig i förberedelserna på samma sätt som vi andra. Hon var med som båtkunnig. Men hon överdrev sina kunskaper ganska mycket, säger Ship to Gaza-deltagaren Ellen Hansson.  

De flesta som har mött Alice beskriver henne som lite naiv, trevlig, flörtig och frågvis – ibland på gränsen till att vara efterhängsen. Men också som något av ett mysterium. Hon uppgav olika åldrar när folk frågade hur gammal hon var. Hon sa att hon hade studerat landskapsarkitektur i Danmark och hade engagerat sig i Palestinarörelsen både där och på Västbanken.

Genom sökningar på hennes tidigare liv får vi reda på att hon har en bakgrund inom Moderata ungdomsförbundet, där hon blev invald som styrelseledamot i föreningen i hennes hemstad i slutet av 2000-talet. Hon har bott både i Norge och Danmark och har inte tjänat en krona i inkomst i Sverige sedan åtminstone år 2013.

Enligt den israeliska dokumentären var det studierna i landskapsarkitektur som ledde till att Alice fick en praktikplats och hamnade i Israel. Där började hon strax dejta en kille som var soldat i den israeliska armén, och som på något vis introducerade henne för Ad Kan.

Anklagas för sabotage

Ellen Hansson och flera andra deltagare på Ship to Gazas båt fattade snabbt misstankar mot Alice. Inför resan ska hon först ha vägrat ha på sig en tröja med Ship to Gazas logga på. Hon ville inte heller spela in en SOS-film. Det gick hon med på först efter att ha blivit varse om att det var obligatoriskt om man ville åka med. På båten pratade hon sällan om annat än lättsamma ämnen och delade inte med sig av någon djupare information om sig själv.

Det var det läskigaste, det var ju direkt livsfara. 

Flera deltagare misstänker Alice för att ha genomfört sabotage på båten. Några pekar på återkommande problem med motorn. Andra på att det flera gånger blev stopp i toaletten trots att samtliga informerats om hur den ska användas. Det allvarligaste var att mantåget, en stålvajer som skulle skydda passagerare från att ramla överbord, plötsligt hade gått sönder på ett oförklarligt sätt. 

– Det var det läskigaste, det var ju direkt livsfara. Om man hade hamnat i vattnet så hade man ju inte klarat sig, säger Collan Staiger som var kock på båten.

Det var som en jävla Agatha Christie-roman.

Collan Staiger som var kock på Ship to Gazas båt sommaren 2018 kom på Alice med att försöka öppna skåpet där de förvarade elektronisk utrustning, som Alice misstänks för att ha fifflat med.

Bild: Sofie Axelsson

Han kom också på Alice med att försöka bryta upp en låst garderob där en sändare var inlåst. Den skulle användas för att livesända ögonblicket då båten förväntades bli stoppad av den israeliska flottan, innan de nådde fram till Gaza. 

– Det var så många konstigheter som hände. Det var som en jävla Agatha Christie-roman, säger Collan Staiger.

Smugglat med satellittelefon

Mitt ute på Medelhavet upptäcktes även att Alice i hemlighet förvarade en satellittelefon och en laptop i sin väska, elektronisk utrustning av en typ deltagarna uttryckligen hade förbjudits att ta med sig av säkerhetsskäl. 

– Det var ju droppen. Jag konfronterade henne och frågade, har du med dig något elektroniskt? Är du verkligen hundra procent säker på att du inte har någonting? Men hon sa nej, säger Ellen Hansson.

I dokumentären berättar Alice att hon fick panik när hon blev påkommen och ljög ihop ännu en historia om att hon behövde satellittelefonen för att stå i kontakt med en sjuk pappa. De andra deltagarna tycks inte ha köpt den förklaringen, men kunde inte heller göra något annat än att låta Alice stanna kvar på båten. Alla hennes elektroniska ägodelar kastades i havet. 

Men de skulle aldrig komma fram till Gaza. Strax utanför landremsans kust, men fortfarande på internationellt vatten, bordade den israeliska flottan båten och grep alla passagerare. De fördes till den israeliska staden Ashdod där de låstes in i förvar i väntan på deportation. De delades in i grupper om fyra, män och kvinnor var för sig. 

– Då försvann hon bara, säger Ellen.

Hon var jättelugn och hade fått kaffe och en macka.

Alice var borta i flera timmar. När hon kom tillbaka hördes hon tala hebreiska med israeliska vakter utanför cellen, och hon var på gott humör.

– Alla andra var ju ganska skärrade över situationen. Men hon var jättelugn och hade fått kaffe och en macka, säger Jeannette Escanilla, som är ordförande för Ship to Gaza. 

”Verkligen inget att dölja”

Vi träffar Jeannette Escanilla i hennes bostad i ett snötäckt Uppsala i december. Hon var inte själv med på båten men var ordförande i organisationen även då. Hon har tillsammans med andra låtit genomföra en intern utredning om Alice för att försöka begripa vad som hände under aktionen 2018. 

– Jag har försökt förstå vad för information hon egentligen skulle få genom att åka med och träffa oss alla? Vi är väldigt öppna. Alla vet vad vi håller på med. Vårt syfte, vad vi gör på båtarna och vilka vi träffar. Vi har verkligen ingenting att dölja, säger Jeannette Escanilla.

Jeannette Escanilla är ordförande för den svenska organisationen Ship to Gaza som infiltrerades av Alice 2018. ”Hon kontaktade alla”.

Bild: Sofie Axelsson

Ship to Gaza har upprättat riktlinjer för hur man som deltagare ska agera i händelse av militära ingripanden. Alice agerade tvärtemot flera regler som deltagarna hade skrivit under på. Hon undertecknade bland annat ett dokument från israelerna, som gjorde att hon kunde släppas från förvaret flera dagar före de andra. När Ship to Gaza ringde runt till anhöriga för att berätta om situationen hade de dessutom fått ett ogiltigt nummer till den person Alice hade uppgett var hennes mamma. 

Efter lite sökande lyckades de hitta rätt nummer, men fick ändå inte rätsida på saker och ting. Personen som svarade som Alices mamma verkade fullständigt ointresserad av sin dotter. Hon svarade att hon inte förstod varför hon blev kontaktad. 

Ville se hela deltagarlistan

Jeannette Escanilla berättar att hon och andra reagerade över en del märkliga sidor hos Alice redan innan båtens avfärd från Sverige. Hon anmälde sig som frivillig aktivist som kunde hjälpa till, men frågade också efter båtens färdplan. Hon bad även att få kika på den fullständiga deltagarlistan. Alice såg också till att själv få en plats på båten genom påstridighet och strategiskt nätverkande.

– Hon kontaktade alla. Hon åkte till London, till Köpenhamn, till Stockholm. Hon åkte hit till Uppsala och träffade mig. Efter det så svarade jag henne per mejl att hon inte kunde åka med.

Men när Alice fick nej från en person sökte hon sig till en annan i Freedom Flotilla. Plötsligt hade hon tillräckligt med internationella referenser för att övertyga Ship to Gazas ledning om att hon ändå skulle få åka med i början av färden. 

– Det var inte tänkt att hon skulle åka med på slutetappen från Palermo, men vi fick ont om folk med kort varsel. Hon tjatade om saken och fick till slut frågan om hon ville åka med, säger Jeannette Escanilla. 

Koppling till främmande makt

Den här biten, att Alice rest för att träffa Ship to Gazas ordförande i Uppsala och frågat om andra deltagare och färdplaner, i syfte att överlämna informationen till Ad Kan i Israel, kan i sin tur utgöra ett brott mot svensk lag. 

Det räcker att det finns en enda koppling mellan Ad Kan och den israeliska staten, för att ett sådant kan betraktas som olovlig underrättelseverksamhet åt främmande makt på svensk mark.

Efter bordningen av Ship to Gazas båt i augusti 2018 deporterades alla andra deltagare från Israel och belades med tio års inreseförbud. Det är praxis när Israel gör sig av med ovälkomna aktivister. Men enligt den israeliska dokumentären och Alice själv kunde hon återvända till Israel endast tre månader efter bordningen.

Det här är en av flera saker som tyder på att det finns band mellan Ad Kan och den israeliska staten. Organisationen bildades 2015 och bland grundarna finns Gilad Ach, som har en bakgrund som kompanibefäl i den israeliska armén. Ad Kan berättar själva att de anlitar före detta anställda i de israeliska underrättelsetjänsterna. Personer som fortfarande är anställda där medverkar anonymt i dokumentären – och av allt att döma har de här kopplingarna gjort att man har direktlänkar in i de israeliska myndigheterna.

Enligt dokumentären kontaktade Ad Kan det israeliska utrikesdepartementet när Ship to Gaza var i östra Medelhavet, och upplyste dem om att de hade en person ombord på båten bland aktivisterna. Efter att deltagarna hade tagits i förvar listades samtliga i en rapport från det israeliska forskningscentret Meir Amit Center, som har kopplingar till det israeliska försvarsministeriet. Med Alice som enda undantag.

Kan vara folkrättsbrott

Ove Bring som är professor emeritus i folkrätt bedömer att underrättelseinhämtning på svensk mark eventuellt kan klassas som ett folkrättsbrott. Om en organisation som bedriver sådan verksamhet har en politisk agenda med kopplingar till en statsmakt, innebär det en kränkning av den andra statens territoriella integritet och suveränitet. 

De svenska myndigheterna har rätt att sätta stopp.

– Det är ett folkrättsbrott om det är uppenbart att det är staten eller med stöd av dem, som man med vetskap penetrerar andra staters suveräna rättigheter. De svenska myndigheterna har rätt att sätta stopp för den här underrättelseverksamheten med en gång, säger han. 

Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, ser även han att Alices och Ad Kans arbete på svensk mark kan ha inneburit ett brott mot svensk lag. Men han är osäker på vilken lag som skulle kunna gå att applicera. Han tror inte att det skulle bedömas som ett spioneribrott, eftersom Ad Kan och Alice inte nödvändigtvis riskerat Sveriges säkerhet. 

Däremot skulle man kunna hävda att Alice gjort sig skyldig till olovlig underrättelseverksamhet mot person, det som ibland kallas för ”flyktingspionage”.

– Det är ett relativt ovanligt brott. Det som är nyckeln här har att göra med vilken typ av men detta kan bedömas ha orsakat.

Vidare säger lagen om olovlig underrättelseverksamhet att ”den som har uppsåt att till en främmande makt eller motsvarande” tillhanda hemliga uppgifter, eller uppgifter om någon annans personliga förhållanden, kan dömas för detta.

– Jag tycker att det låter rätt så nära det här. Sedan är frågan om det ska ses som grovt eller inte. Normalgraden är inte alls hög. Straffskalan är högst ett års fängelse. För grovt brott är det fängelse på högst fyra år och lägst sex månader, säger Tony Ingesson.

Blånekade när frågorna kom

Alice infiltrerade även det propalestinska aktivistnätverket International Solidarity Movement (ISM) både i Danmark och på Västbanken, där hon inhämtade underrättelser och smygfilmade för Ad Kan. Hon använde sedan sin bakgrund i den aktivistmiljön för att framstå i bättre dager när hon ansökte om att få delta i Ship to Gazas aktion. 

Dagens ETC har sökt ISM, som inte vill medverka i en artikel. 

Senare på hösten 2018, några månader efter att Ship to Gaza-aktivisterna hade deporterats, så hörde Alice mycket oväntat av sig igen till kocken Collan Staiger. Hon föreslog en fika och han accepterade, mest för att han såg en chans att konfrontera henne nu när de andra förstod att hon inte var den person hon utgett sig för att vara. 

– Hon sa fortfarande att hon inte förstod någonting, att det bara var lögn och att hon kände sig väldigt uthängd, säger Collan Staiger.

Eventuellt var detta ett sista försök av Alice att se om hon fortfarande hade en genväg kvar för att kunna kika in i aktivisternas verksamhet. Sedan dess har ingen haft kontakt med henne och varken Ship to Gaza eller ISM har konfronterat henne vidare kring vad hon har gjort. 

Och det finns fler saker att fråga henne om. Dagens ETC har också fått trovärdiga uppgifter om att Alice infiltrerade en tredje, palestinsk organisation på Västbanken 2020.

Alice flyttade tillbaka till Sverige från en adress i israeliska Tel Aviv i april 2023. Endast en månad efter återkomsten påbörjade hon dock även de psykologiska och fysiska tester som krävs för att söka in till polisutbildningen. Hon fick högsta betyg på Plikt- och prövningsverkets tester, och med höga resultat på högskoleprovet kom hon in på en reservplats vid en av landets mer populära utbildningssäten.

Tillbaka i denna svenska universitetsstad, där vi konfronterar Alice i hennes studentkorridor, frågar vi henne om hon kan medverka i en intervju för att besvara frågor vi och många andra som mött henne har. Vad motiverade henne egentligen till att utföra det här flera år långa uppdraget för Israels räkning? Har det att göra med en personlig bakgrund, familjekopplingar, politiska åsikter eller religiös tillhörighet? Hur kommer det sig att hon kunde återvända till Israel för fortsatt spionarbete mot palestinier, trots att hon blivit deporterat och bör ha fått tio års inreseförbud, likt de andra Ship to Gaza-aktivisterna? Står hon fortfarande i kontakt med Ad Kan? Och känner polisutbildningen och Polismyndigheten till hennes bakgrund?

Mellan 2017 och 2019 infiltrerade Alice propalestinska organisationer på Västbanken, i Sverige och i flera andra europeiska länder. Nu bor hon i en studentbostad i Sverige

Bild: Emanuel Hendal

Vi får hennes telefonnummer och står i kontakt med henne under de kommande veckorna. Alice ställer dock hårda krav för att gå med på en intervju. Det visar sig vara krav som i princip reducerar hennes egen roll i den här granskningen till ett absolut minimum, vilket vi inte kan gå med på. För att ställa ytterligare press bakom kraven låter hon genast bussa sin advokat på oss, från en av Stockholms mer namnkunniga byråer. 

Jakten fortsätter istället vidare till landet som hon arbetat för att skydda. 

Vilka är egentligen Ad Kan? 

Hur ser den högerradikala miljö ut som organisationen vuxit fram ur? Och varför har de skapat sådana kontroverser även i hemlandet, bland annat genom att låta stämma sina kritiker, granskare och meningsmotståndare?

Imorgon kommer den andra artikeln i serien om den svenska spionen, där vi talar med personer i det israeliska civilsamhälle som tidigare utsatts för Ad Kans attacker.