Selma Brodrej: Hon vill äga sitt utanförskap – men varför stanna där?

Hur kommer det sig att jag alltid vill fly när jag är i innerstaden? Frågan ekar i salongen på Kulturhuset stadsteatern Vällingby där Melody Farshins standup-föreställning Tre streck hade nypremiär förra veckan. Publiken skruvar på sig, vi är ju här för att få oss ett gott garv, och Farshin är inte rädd för att söka ögonkontakt. Hon tittar uppmanande på oss med sin svartsminkade blick för att sedan rädda den obekväma stämningen med ett träffsäkert skämt om den svenniga romantiseringen av ett landställe med utedass och trasigt tak. 

Tre streck har under hösten visats på statsteatern i Husby och Skärholmen och gestaltar livet i förorten, identitetssökande och det självtvivel som vi alla brottas med, men som enligt Farshin blir extra starkt när man dessutom är “från orten”. Föreställningens namn syftar dels på den svarta adidaskostymen med vita streck, som Farshin bär med stolthet på scen och som är ett slags signaturplagg i förorten. Men tre streck symboliserar även den tredelade identitet Farshin brottas med och som showen utgår från: moderlandet Iran, som Farshins föräldrar flydde från innan hon föddes, fosterlandet Sverige och miljonprogrammet Husby där Farshin bor och är uppvuxen.