Vad krävs för att vi ska börja konsumera mer hållbart?

Ja denna jul verkar inte bli något undantag från andra jular i sitt konsumtionsmönster. Trots att både själva klimat­krisens akuthet och medvetenheten kring konsumtionens påverkan på klimatet har ökat. Detta är ett klassiskt bevis på det som på psykologispråk kallas för intentionsglappet: glappet mellan våra intentioner och våra beteenden. Sambandet mellan att veta om någonting och göra en beteendeförändring är långt ifrån hundraprocentig. Istället för kunskap och ­medvetenhet, ja till och med vilja, verkar en rad andra saker styra våra beteenden med mycket mer kraft. Till exempel bestämmer ekonomiska förutsättningar och sociala normer mycket mer över vår konsumtion än intentioner och värderingar. Vi människor är sociala djur och vi vill över allt annat bli uppskattade av andra. Vi gör som andra gör snarare än vad vi vet är det kloka valet. Det behövs därför ett tydligt normskifte kring vår konsumtion. Och detta är ju lättare sagt än gjort. Stora normskiften som skett historiskt har ofta haft stöd av lagbeslut i kombination med andra interventioner. Vi kan se hur normen kring rökning ändrades från att det var socialt accepterat och till och med uppmuntrat att röka inomhus till att bli föraktat och otänkbart. Kampanjer för att beskriva skadligheten i rökning, främjande insatser hos unga, skatter som gjorde rökningen dyrare och så vidare fick sitt ordentliga fäste först när arbetsplatser började förbjuda rökning inomhus, skolgårdar inte längre hade rökrutor utan rökning bara var tillåtet utanför hela skolområdet och till slut när lagar kom som förbjöd rökning på restauranger och barer. För att få till normskifte kring vår konsumtion verkar det som att flera faktorer behöver samvariera. Det behövs lagar som förbjuder ohållbar konsumtion och produktion, ekonomiska incitament som främjar cirkulära alternativ, företag som har tydliga policys och regler kring sin konsumtion, nya innovativa affärsmodeller, individer som visar hur ett liv utan materiellt överflöd kan göra oss lyckligare och starka röster som vågar visa på visioner om en mer hållbar värld.

Möjligen är det så att julen är extra sårbar för att falla in i ohållbar konsumtion. Vi kan ha varit hur återhållsamma som helst under resterande delen av året men när julen kickar in så gör den det tillsammans med normer och traditioner – vi vill ha en lyckad jul med lyckliga barn, vackra hem och julbord som dignar av sådant vi alltid ätit. De sociala normerna stärks av ritualer, vanor och minnen. Och framförallt har marknadskrafter mycket att tjäna på att effektivt arbeta för att få oss att koppla dessa minnen och ­positiva känslor till konsumtion. Samtidigt är det paradoxalt – för det som dessa krafter säljer sina presenter och sin dekoration på är värden som egentligen är ­sådant vi skulle kunna få uppleva utan att behöva tära på jordens resurser. Kärlek, lycka och nära relationer behöver inte kosta ett enda gram koldioxidutsläpp. Och det är delvis här hoppet ligger. I vår mänskliga kraft som kollektiv. Att kunna visa på, berätta om och stötta varandra i strävan mot en mer hållbar värld. Kanske bland ­annat genom en mer hållbar jul. 

Kata Nylén

Klimatpsykolog