Bygget av den konstgjorda halvön Lynetteholm utanför Köpenhamn har pausats efter kritik från den svenska regeringen. Projektet innebär att stora mängder förorenat slam dumpas i Öresund.
– Vi ska inte behöva tåla att det dumpas utanför vår kust, säger miljöminister Annika Strandhäll (S).
I januari i år inleddes bygget av den 2,8 kvadratkilometer stora konstgjorda halvön Lynetteholm utanför Köpenhamn. När halvön omkring år 2070 beräknas stå klar är den tänkt att rymma 35 000 invånare och lika många arbetsplatser, en tunnelbanestation samt en sandstrand. Tanken är också att Lynetteholm tillsammans med den befintliga stadsdelen Nordhavn ska klimatsäkra Köpenhamn mot framtida stormfloder från nordost.
Halvön ska byggas med hjälp av överskottsmassor från andra byggprojekt, men för att ön ska få en stabil grund måste området först fördjupas genom muddring. En stor del av muddermassorna, som innehåller föroreningar som dioxiner, tungmetaller och organiska gifter, dumpas i Köge Bukt ett par kilometer från det svenska marina skyddsområdet Falsterbohalvön.
Bygget inleddes i januari trots att samrådet med svenska myndigheter inte var avslutat. Den1 april pausades verksamheten efter att den svenska miljöministern Annika Strandhäll (S) den 18 mars i brev till ansvariga ministrar i Danmark krävt att massorna dumpas någon annanstans.
– När det gäller Lynetteholm har Danmark inte tagit tillräcklig hänsyn till miljöriskerna. Det finns risk att de här muddermassorna är potentiellt giftiga. Vi ska inte behöva tåla att det dumpas utanför vår kust, säger miljöminister Annika Strandhäll (S).
Halvön beräknas vara klar omkring år 2070. Bild: Mads Claus Rasmussen/tt
Dansk skandal
Men redan i början av förra året stod det klart för det danska styret vilken inställning den svenska regeringen har. När Per Bolund (MP) blev miljöminister i början av 2021 hade Sverige och Danmark nyligen inlett samrådet om miljökonsekvenserna av Lynetteholmsbygget.
– Så fort jag tillträdde som miljöminister skickade jag ett brev till den danska regeringen och krävde att samråden som Danmark måste ha med Sverige måste avslutas innan de fattar beslut om bygget. Jag påtalade också att miljökonsekvensbeskrivningen var undermålig, säger riksdagsledamoten Per Bolund (MP).
Under sitt besök i Köpenhamn träffade Per Bolund (MP) huvudstadens teknik- och miljöborgmästare Line Barfod (EL). Bild: Press
Men Danmarks riksdag, Folketinget, informerades aldrig om Bolunds brev och den
4 juni 2021 klubbades beslutet om Lynetteholm igenom.
– Trots att jag hade flera möten med danska ministrar så valde man att ignorera våra protester, det har blivit en ganska stor skandal i Danmark, säger Per Bolund.
Förstår kritiken
Nyligen kom också rapporter om att det miljötillstånd Danmark baserar sin slamdumpning på bygger på en 40 år gammal studie.
– Det är helt oacceptabelt. Till och med de forskare som tog fram underlaget är kritiska. Vi kräver nu att att Danmark tar fram en modern, aktuell miljökonsekvensbeskrivning, säger Per Bolund.
Den nya halvön påverkar inte bara den marina miljön i Öresund, utan hela Östersjön, som får sin syreförsörjning via Öresund.
I januari i år inleddes bygget av den konstgjorda halvön Lynetteholm utanför Köpenhamn. Bild: Johan Nilsson/TT
Det finns en risk att vattengenomströmningen påverkas negativt av bygget.
– Man måste vara väldigt försiktig när man gör projekt som tar havsmiljö i anspråk. Det kan vara många miljonkubikkilometer vatten som stoppas av halvön, det går att göra den mycket mindre, säger Per Bolund.
I fredags träffade han Köpenhamns teknik- och miljöborgmästare Line Barfod från rödgröna partiet Enhedslisten, som efter den svenska kritiken ställt sig bakom ett stopp för slamdumpningen. Hon har tidigare sagt till den danska tv-kanalen TV2 Lorry att hon förstår den svenska kritiken.
– Folketinget ska lyssna till vad våra grannar säger om projektet. Hela Östersjön riskerar att bli förstörd av det här bygget, sa Line Barfod.
Enligt Per Bolund är många i Folketinget upprörda över att ha blivit vilseledda i fråga om den svenska inställningen.
– Det finns förnyade protester från Folketinget och från partier som den danska regeringen är beroende av.
”Ett svek”
Miljöpartiet är också kritiska mot Annika Strandhäll och S-regeringen, som man menar borde ha varit mer aktiva i frågan. Det krävdes att Miljöpartiet och Centerpartiet kallade Strandhäll till riksdagens miljö- och jordbruksutskott för att regeringen skulle agera, påpekar Per Bolund.
– De hade möjlighet att lägga in en formell protest i januari när dumpningen började men valde att inte göra det. Det tycker vi är ett svek mot den svenska miljön.
Annika Strandhäll säger i en kommentar att hennes senaste påtryckning lett till att Danmark äntligen ”öppnat för alternativ till dumpningen”.
– Det är glädjande och visar att den nuvarande regeringens agerande bär frukt.
Varken S-regeringen eller MP motsätter sig själva bygget av Lynetteholmen.
– Nej, skälen till att regeringen agerat är miljöriskerna kopplade till valet av dumpningsplats. Beskedet från dansk sida är nu att alternativ till dumpningen ska utredas. Det är positivt och vi kommer att följa detta noga, säger Annika Strandhäll.
