– Större delen av de studerade glaciärerna drar sig tillbaka med upp till 15 meter per år. Men det är viktigt att hålla i minnet att datan från området är fragmentiserad och inte heltäckande, säger Mine Islar.
Exakt vilka konsekvenser avsmältningen kommer att få är omöjligt att veta, men det är känt att riskerna ökar för både jordskred och laviner. Glaciala sjöar riskerar också att rämna när de fylls med stora mängder smältvatten. Laviner och sjöar som rämnar har redan förekommit. För ett par år sedan miste omkring 200 människor livet när en lavin av is och sten lossnade från en glaciärtopp i delstaten Uttarakhand i norra Indien.
Djupgående konsekvenser
För människor som bor i regionen får smältande glaciärer och naturkatastrofer djupgående konsekvenser, enligt Mine Islar. Ett exempel är de småskaliga i vattenkraftverken i Nepal, som är beroende av ett förutsägbart vattenflöde.
– När sjöar rämnar och isen flyttar sig blir det svårare för samhällen att förlita sig på vattenkraft, som är en viktig del av energiomställningen, säger hon.
Asiens vattentorn
Men avsmältningen kan också underlätta livet i vissa fall.
– Preliminära data visar att i vissa delar av det nepalesiska Himalaya finns det positiva effekter som mer utrymme och mark som öppnas upp för djurbete och insamling av medicinalväxter.
Himlayas vatten är en viktig resurs även för människor långt från regionen. Det finns en stor oro för vad avsmältningen kommer att innebära för den miljard människor i södra Asien och Kina som är direkt beroende av vattnet från bergskedjan.
– Hindukush-Himalayaregionen kallas ofta för Asiens vattentorn eftersom den lagrar stora mängder vatten i form av is och snö som släpps ut gradvis under lång tid i torra perioder.
– Med den förutspådda höjningen av global medeltemperatur förväntas glaciärer smälta snabbare. Det kommer att öka flodernas flöden, men när glaciärerna försvinner helt så kommer även smältvattnet att vara borta.
Vad händer då?
– Det är inte lätt att veta exakt vad som kan hända eftersom vattensystem är komplexa och också matas med monsunregn, konstaterar Mine Islar.
Alternativ turism
En stor inkomstkälla i området är klätterturismen. Den 29 maj var det exakt 70 år sedan jordens högsta berg, Mount Everest, bestegs första gången av sherpan Tenzing Norgay och nyzeeländaren sir Edmund Hillary. Sedan dess har flera tusen personer nått toppen och många fler har försökt. Frågan är om det kommer att vara möjligt att bestiga berget om ytterligare 70 år.
– Det kan vara möjligt, men inte via samma rutt, och inte genom isen. I nutid, och i nära framtid, är det troligt att många rutter blir instabila vilket gör att man måste hitta alternativa vandringsleder på grund av glaciärsmältningen.
I framtiden tror Mine Islar att andra typer av turism kan bli viktigare.
– Det finns flera delar av turismen i Himalaya som inte handlar om att bestiga Mount Everest, utan snarare om längre vandringar där huvudsaken är ekoturism, biologisk mångfald och andlighet. Den typen av turism kan fortfarande fortsätta.
Skapa sammanhang
Syftet med det forskningsprojekt som nu inleds i Nepal är att kartlägga både sociala, ekonomiska och ekologiska effekter som uppstår när glaciärer smälter.
– Vårt mål är att skapa ett sammanhang för glaciologiska studier. Vi ska samla in berättelser från människor som bor invid glaciärerna i olika regioner för att ge en bild av hur de påverkas av klimatförändringarna, säger Mine Islar.
