Jordens medeltemperatur under 2023 var 1,48 grader högre än förindustriell nivå, meddelar EU:s klimattjänst Copernicus på tisdagen. Parisavtalets 1,5-gradersgräns drar sig därmed allt närmare.
– De extremer som vi observerat under de senaste månaderna ger en dramatiskt vittnesbörd om hur långt vi nu är från det klimat där vår civilisation utvecklades, säger Copernicus chef Carlo Buontempo i ett pressmeddelande.
Värmeböljor, översvämningar, torka och skogsbränder präglade fjolåret i världen. Med en global medeltemperatur på 14,98 grader enligt Copernicus, 0,17 grader varmare än det tidigare rekordåret 2016, blev 2023 med råge det varmaste året som någonsin uppmätts.
Fjolåret var dessutom 0,60 grader varmare än genomsnittet för 1991-2020. I Europa var 2023 det näst varmaste året någonsin, 1,02 grader varmare än snittet för samma period, och 0,17 grader svalare än toppnoteringen 2020.
Skandinavien var en av få platser på planeten där temperaturen inte var högre än normalt under 2023. Bild: Copernicus klimattjänst
– 2023 var ett exceptionellt år med klimatrekord som föll som dominobrickor. 2023 är inte bara det varmaste året som registrerats, det är också det första året med alla dagar över en grad varmare än under den förindustriella perioden. Temperaturerna under 2023 överstiger sannolikt temperaturerna under någon annan period under åtminstone de senaste 100 000 åren, säger Samantha Burgess, biträdande direktör för Copernicus klimattjänst i pressmeddelandet.
Snart 12 månader över gränsen
2023 var framför allt 1,48 grader varmare än snittet för 1850-1900, som räknas som den förindustriella temperaturnivå som enligt FN:s klimatpanel IPCC inte bör överskridas med mer än 1,5 grader om katastrofala klimatförändringar ska kunna undvikas. Nyare forskning från Johan Rockströms forskarlag har i stället satt den säkra planetära gränsen för klimatet i linje med endast en grads temperaturökning.
Enligt Copernicus är det troligt att snittet för den tolvmånadersperiod som slutar i januari eller februari i år överskrider 1,5 graders temperaturökning.
Temperaturen jämfört med 1991-2020 var mycket högre under 2023 än tidigare år. Bild: Copernicus klimattjänst
Copernicus mätningar har dock på senare år ganska konsekvent legat några hundradels grader över en del andra mätningar, bland annat de från Japans meteorologiska institut, enligt vilket fjolårets globala medeltemperatur var 1,43 grader över förindustriell nivå.
Varnar för feltolkningar
När årstemperaturen nu närmar sig 1,5-gradersgränsen, höjs varningar från forskare om att Parisavtalets 1,5-gradersgräns är otydligt definierad, vilket kan leda till missuppfattningar om när avtalets mål är ”kört”. I en artikel i Nature i december konstateras att det med IPCC:s nuvarande metoder inte går att veta säkert om upphettningen av klimatet överskridit 1,5 grader förrän tio år i efterhand.
Anledningen är att IPCC definierar klimatet genom att mäta medeltemperaturen över 20 års tid. När ett sådant löpande genomsnitt för första gången är 1,5 grader varmare än förindustriell nivå, har Parisavtalets gräns passerats. Tidpunkten för överskridandet definieras som periodens mittpunkt, alltså tio år in i tjugoårsperioden.
Artikelförfattarna uppmanar forskarsamhället att utveckla en ny metod för att snabbare kunna bedöma hur hög klimatupphettning som nåtts vid en viss tidpunkt, med en kombination av historiska mätningar och framtidsprognoser. Detta är inte detsamma som ett enskilt års väder.
