Så sent som i november i fjol kom EU:s regeringar i ministerrådet, kommissionen och EU-parlamentet – efter långdragna förhandlingar – överens om att skärpa kravet på kolsänkor i skog. Det handlar om den viktiga LULUCF-förordningen (förordning för markanvändningssektorn) som utgör ett av tre ben som EU:s nya klimatlagstiftning vilar på.
– Ikväll har vi enats om en viktig lagstiftning för att säkerställa att marksektorn kommer att göra sitt för att tackla klimatkrisen, sa parlamentets chefsförhandlare, finländske miljöpartisten Ville Niinistö, då.
Den svenska regeringen var med på tåget. I ett pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet kallades överenskommelsen ”en framgång”, visserligen med brasklappen att den skulle ”studeras i detalj” inför ett ”slutligt ställningstagande”.
”Luktar maktkamp”
När treparts-överenskommelsen idag, tisdag, godkändes formellt vid ministerrådsmötet lade ordförandelandet Sverige ner sin röst.
Att Sverige inte ställde sig bakom överenskommelsen framkom redan i förra veckan i ett pressmeddelande från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, som skriver att förordningen ”är utformad så att den riskerar att slå mot svenskt skogsbruk”.
I pressmeddelandet citeras SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen. Att talespersoner utanför regeringen citeras i regeringens pressmeddelanden är anmärkningsvärt, anser miljökonsulten Magnus Nilsson, som sedan lång tid följer EU:s klimatpolitik nära. Han säger att de motstridiga beskeden från departementen tyder på slitningar i regeringssamarbetet.
De motstridiga beskeden från departementen tyder på slitningar i regeringssamarbetet, enligt Magnus Nilsson.
– Det luktar maktkamp lång väg. LULUCF-förhandlingarna har skötts av miljödepartementet och parlamentets miljöutskott, inte näringsdepartementet och parlamentets jordbruksutskott, säger han.
Rör inte vår skog
Trots att regeringen valt att lägga ned sin röst vid ministerrådets möte kommer lagstiftningen att gå igenom och den kommer att gälla även för Sverige.
Magnus Nilsson ser två skäl till regeringens agerande.
– Jag gissar att SD kräver detta av regeringen. Det andra skälet är att regeringspartierna inte vill riskera att utsättas för kritik från skogsbranschen, säger han.
Sverige har redan från början motarbetat en skogslagstiftning som gör att vi måste öka kolinlagringen.
– När det gäller frågor med koppling till skogsbruk driver svenska regeringar generellt en linje som skulle kunna sammanfattas som att "Ingen jävel får ha synpunkter på vad som händer i den svenska skogen”.
Sverige = Ungern?
Pär Holmgren är EU-parlamentariker för Miljöpartiet. Han framhåller att Sverige tidigare stått bakom LULUCF-överenskommelsen.
– Det är ju en process som harvats genom EU-maskineriet länge. Att Sverige nu som ordförandeland ruckar på de oskrivna lagar som gäller vid EU:s beslutsprocesser gör att själva processerna ifrågasätts, säger han.
– Det finns också en stor risk att detta får en dominoeffekt som försvagar EU:s position under förhandlingarna inför Cop28.
Även Magnus Nilsson ser faror med regeringens agerande.
– Det handlar om Sveriges position inom EU. Ska vi vara Ungern och Polen som håller oss undan regler så gott det går, eller ska vi vara med och forma och genomdriva regler?
– Det här påverkar Sveriges roll och inflytande inom unionen. Alla länder är förbannade på en del regler, men det är ju majoritetsbeslut som gäller, tillägger han.
Polen var det enda land som röstade emot den nya LULUCF-förordningen.
Utom Sverige lade Portugal och Ungern ned sina röster.
