Minskat balanseringsbehov – trots enorm tillväxt av förnybart
Bild: Shutterstock (montage)
Dagens ETC.
En vanlig uppfattning är att mer sol- och vindkraft i elsystemet leder till ett ökat behov av så kallad balansreglering och därmed högre kostnader. Utvecklingen i Tyskland visar att det inte alls behöver vara så.
För att elsystemet ska vara i balans krävs att det varje sekund tillförs lika mycket el till kraftsystemet som det förbrukas. När vi får mer sol- och vindel, som är väderberoende och svårare att planera, oroar sig många över att vi får både perioder med höga effekter och med effektbrist i elsystemet. Det skulle driva upp behovet av så kallad balansreglering, en stödtjänst som sätts in vid stora effektsvängningar.
Kärnkraftsförespråkare använder ofta detta som ett argument för att kärnkraft bör ha en betydande roll i framtidens elsystem.
Tyska balansparadoxen
Utvecklingen i Tyskland berättar dock en annan historia. Trots nedlagd kärnkraft och en enorm tillväxt av förnybar energi har landets behov av så kallad balansreglering minskat drastiskt. Den tyska forskaren och elanalytikern Lion Hirth kallar det för ”den tyska balansparadoxen”.
I en graf, som han delat på X (tidigare Twitter), visas hur regleringsbehovet minskat med hela 50 procent de senaste 15 åren. Samtidigt har det skett en femdubblering av sol och vind i elsystemet.
I en mer omfattande analys som han och en forskarkollega publicerade för några år sedan utpekas flera faktorer som orsaker. Dels handlar det om att elhandeln numera baseras på 15-minutersperioder (även kallad kvartsmarknad) istället för timmar, men också på bättre vädermodeller och samarbete mellan elhandlande bolag.
Det här visar, enligt forskarna, att elsystemet kan anpassas efter ett framtida förnybart elsystem, och att antagandet om att mer sol och vind driver upp balansregleringen utgår från att ingenting annat i systemet förändras.
KTH-professorn Lennart Söder. Bild: KTH
Ökade kostnader i Sverige
Även Lennart Söder, professor i elektro- och systemteknik vid KTH, konstaterar att Tyskland är ett exempel på att mer sol- och vindkraft inte behöver innebära ökade kostnader för balansreglering.
– Men tyvärr har balanseringsbehovet hittills inte minskat i Sverige, utan här har kostnaderna stigit signifikant på senare år. I Sverige har vi till exempel ännu inte infört den typ av kvartsmarknad som finns i Tyskland, men det är på gång, säger han till Dagens ETC.
Även om behoven av balanskraft varit ungefär desamma som tidigare år har de svenska regleringskostnaderna stigit rejält mellan 2018 och 2024. Det finns flera teorier bakom detta, men enligt Lennart Söder är en viktig orsak högre elpriser nu jämfört med exempelvis 2020, då snittpriset i Norden var 11 öre/kWh jämfört med 56 öre/kWh förra året.
– När elen blir dyrare blir det också dyrare att ”hålla marginaler” för att klara oförutsedda ändringar, det vill säga att man inte använder alla kraftverk för fullt vid höga elpriser.
Samtidigt säger Lennart Söder att det nu pågår en hel del utveckling i Sverige som förhoppningsvis ska leda till mindre balanseringsbehov.
– Och oavsett vad som händer i Sverige så är den tyska utvecklingen intressant, säger han.
