Hoten mot biologiska mångfalden i fokus för nytt toppmöte
Bild: Richard Whitcombe/Shutterstock
Dagens ETC.
Bara veckor efter att klimatmötet i Egypten avslutades möts företrädare för världens länder på nytt för att diskutera en annan akut kris som mänskligheten står inför: den snabba artutrotningen.
Joyce Chimbi/IPS
Närmare en miljon arter i världen riskerar att utrotas, i många fall inom de närmaste decennierna, enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. Inför det kommande toppmötet, Cop15, som hålls i Montreal i Kanada 7–19 december, understryker panelens ordförande Anne Larigauderie hur allvarlig situationen är.
– Naturen förstörs i en hastighet och omfattning som är oöverträffad i mänsklighetens historia, säger hon.
Anne Larigauderie anser att skyddet av den biologiska mångfalden delvis är en moralisk fråga, eftersom mänskligheten inte har någon rätt att utrota andra arter på vår gemensamma planet.
– Men ännu viktigare är att ett hållbart utnyttjande av den biologiska mångfalden är avgörande för att kunna säkerställa människans existens och en god livskvalité.
Anne Larigauderie. Bild: Wikipedia
Beroende av vilda arter
Enligt IPBES är många miljarder människor idag helt beroende av omkring 50 000 vilda arter för att kunna säkerställa sina behov av livsavgörande produkter, däribland tillgången på mat. En av fem människor på jorden uppges vara beroende av vilda växter, alger och svampar för sin tillgång till mat och inkomster, medan drygt två miljarder människor behöver ved för att kunna laga mat.
Anne Larigauderie påpekar att den biologiska mångfalden också har en avgörande betydelse för mänskligheten på en rad andra områden.
Förhoppningen är att det kommande toppmötet ska resultera i att politiker och experter ska lyckas förhandla fram ett nytt internationellt ramverk för skyddet av den globala biologiska mångfalden, efter att det förra löpte ut 2020.
Ouppnådda mål
År 2010 antog världssamfundet de så kallade Aichimålen, en strategisk plan för hur situationen skulle kunna förbättras fram till 2020. På grund av coronapandemin har dock inget nytt ramverk slagits fast för tiden efter 2020.
Ingen av de 20 målsättningar som världens länder fastställde 2010 hade dock uppnåtts fullt ut när tidsgränsen löpte ut. Enligt Anne Larigauderie innebär det kommande toppmötet nu en möjlighet för världens länder att höja sina ambitioner.
– Det mest önskvärda resultatet skulle vara en överenskommelse där målsättningarna också följs upp med tillräckliga resurser, säger hon.
Utökat skydd
Förslaget till nytt ramverk innehåller bland annat ett utökat skydd av stora land- och havsområden. Där finns också målsättningar om att stärka det biologiska skyddet inom bland annat jordbruket.
Anne Larigauderie betonar också behovet av stöd till de länder i syd som behöver utvecklas samtidigt som de måste stärka miljöskyddet.
Hon understryker att de nära samband som finns mellan klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald behöver uppmärksammas mer.
– Biologisk mångfald är fortfarande ett ämne som är mycket lågt prioriterat i diskussionerna om klimatkrisen. Detta trots att vi vet att alla långsiktiga lösningar på klimatfrågan kräver att vi tar hand om naturen på ett bättre sätt, säger Anne Larigauderie.
