Saudi Aramco släpper ut mer växthusgaser än något annat företag i världen, och förbränningen av den olja och fossilgas som bolaget säljer orsakar över tre procent av de globala klimatutsläppen enligt en uppskattning gjord av Bloomberg.

I den unika FN-utredningen skickade experterna brev till Saudi Aramco och 12 storbanker och investmentbolag som finansierat fossilbolaget, samt till finansiärernas hemländer. Enligt breven riskerar de alla att bryta mot både Parisavtalet och FN:s resolution om människors rätt till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Som skäl noteras bland annat ”Saudi Aramcos vägran att minska sin produktion av olja och gas”.

I ett mejl till Dagens ETC sammanfattar FN:s arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter, som leder utredningen, sin bedömning: ”Investerare som finansierar Saudi Aramcos aktiviteter kan anses bidra till klimatrelaterad påverkan på mänskliga rättigheter, i strid med sitt ansvar för mänskliga rättigheter”.

Gäller även pensionsfonder

Saudi Aramco ägs till 98,5 procent av den saudiska diktaturregimen, men den återstående delen börsnoterades 2019. Den statliga pensionsförvaltaren Sjunde AP-fonden äger sedan åtminstone 2020 aktier för hundratals miljoner i fossiljätten. Innehavet uppgår i dag till omkring en halv miljard kronor, vilket nyligen uppmärksammats av TV4 och Dagens Nyheter och tidigare även av Dagens ETC.

FN-arbetsgruppen skriver till Dagens ETC att ”företag kan vara direkt kopplade till skadlig påverkan på mänskliga rättigheter som ett resultat av sina affärsrelationer. Detta gäller till exempel investerare, inklusive pensionsfonder.” 

Arbetsgruppen vill dock inte direkt kommentera om Sjunde AP-fonden gör sig skyldig till sådana kränkningar genom sitt ägande i Saudi Aramco, eftersom fonden ”inte varit föremål för vår kommunikation”.

”Stor skillnad”

Johan Florén är chef för ESG och kommunikation på Sjunde AP-fonden:

– Allt som kommer från FN har stor vikt för oss. Det är en av våra viktigaste källor. Skulle det vara så att Saudi Aramco var direkt involverade i någon slags människorättskränkning, skulle det omedelbart leda till uteslutning från vår sida.

Men FN menar ju det…

– De har en lite längre kedja mellan en direkt människorättskränkning och Saudi Aramcos verksamhet. Så den är lite mer indirekt.

När Dagens ETC påpekar att FN-experterna anser att Saudi Aramco och dess finansiärer påverkar klimatrelaterade mänskliga rättigheter negativt, betonar Johan Florén att Sjunde AP-fonden inte kan ses som en finansiär av bolaget, eftersom fonden köpt aktier, inte investerat direkt i bolaget utan endast i andra hand.

– Det är stor skillnad på att direkt finansiera någonting och att handla en aktie på en sekundärmarknad.

Du har lika mycket ansvar som ägare till bolaget

Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges konsumenter, avfärdar argumentet.

– Det håller inte alls. Du har lika mycket ansvar som ägare till bolaget, och det är vad Sjunde AP-fonden är. Även om FN inte har skickat det här brevet till ägarna, så gäller kritiken lika väl dem, för de är ytterst ansvariga för vad bolaget gör.

Fokus på kolkraft

Sjunde AP-fonden vill i första hand påverka bolagen i sin portfölj genom att bedriva ett aktivt ägarskap. Det kan handla om att lägga fram förslag eller utöva sin rösträtt på bolagens årsstämmor. Men som Dagens ETC tidigare rapporterat, har Sjunde AP-fonden hittills bara röstat med ledningen på Saudi Aramcos bolagsstämmor.

Under det gångna året har fondens påverkansarbete i stället fokuserat på kolbolag. Detta har bland annat resulterat i att nio bolag svartlistats under 2023, samtliga på grund av att de har storskalig verksamhet inom kolindustrin utan trovärdiga klimatomställningsplaner. 

AP-fonden planerar att successivt fördjupa sitt påverkansarbete även inom oljeindustrin.

– Men det är inte beslutat exakt i vilken takt vi ska göra det, säger Johan Florén.

Utesluter Saudi Aramco

I ett inlägg på Sjunde AP-fondens blogg i förra veckan uppmärksammar Johan Florén att Saudi Aramco sedan börsnoteringen för fyra år sedan förbättrat sitt betyg i de utvärderingar av bolagets klimategenskaper som gjorts av Transition Pathway Initiative. 

”För ögonblicket ser det med andra ord ut som en positiv utveckling”, skriver han i inlägget.

I intervjun med Dagens ETC noterar Johan Florén dock att den norska pensionsförvaltaren KLP nyligen uteslutit Saudi Aramco.

– Jag har inlett en dialog med KLP om detta för att ta reda på hur de har resonerat.

Enligt ett skriftligt uttalande från KLP, tillgängligt på internet, motiveras uteslutningen av Saudi Aramcos nära koppling till en ”auktoritär stat” och att bolaget går på tvärs mot KLP:s förväntningar på oljebolags klimatomställningsplaner. Till skillnad från Sjunde AP-fonden har KLP gjort denna analys innan något beslut att eventuellt investera i saudiska bolag fattats.

Avkastning ska gå före hållbarhet

Sjunde AP-fonden omfattas sedan januari förra året av lagkrav om att förvaltningen ska ”fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas”, dock utan att göra avkall på att uppnå en långsiktigt hög avkastning.

Förutom Saudi Aramco har fonden även stora innehav i flera andra fossilbolag, bland annat 3,5 miljarder kronor i Chevron och 2 miljarder i Total.

Första AP-fonden, som haft motsvarande hållbarhetskrav sedan 2019, meddelade drygt ett år efter att dessa trädde i kraft att fonden avinvesterar alla fossilbolag. Även Andra AP-fonden har senare fattat samma beslut.

AP-fonderna ska inte investera i sådant som är väldigt dåligt för planeten

Dagens ETC har frågat finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) om regeringen anser att lagkraven på Sjunde AP-fonden tillräckligt väl främjar en hållbar utveckling eller kan behöva skärpas, men har ej fått svar om detta. Samma fråga har ställts till övriga sju riksdagspartier, varav endast Miljöpartiet har svarat.

– AP-fonderna ska inte investera i sådant som är väldigt dåligt för planeten, till exempel fossila bränslen. När de nya hållbarhetskraven på Sjunde AP-fonden beslutades i början av den här mandatperioden reserverade Miljöpartiet sig tillsammans med Vänsterpartiet, eftersom vi misstänkte att kraven inte var tillräckligt hårda. Hållbarhetsmålen kan inte vara av mindre vikt än avkastningsmålen, säger Miljöpartiets pensionspolitiska talesperson Mats Berglund.