Skattelättnader för värmepumpar och elektrifiering mixat med pengar öronmärkta för klimaträttvisa – men även ett nytt oljefält i Alaska, samt anklagelser om protektionism och ett ”krig mot gasspisar”.
När USA:s enorma klimatprogram nu rullar igång är det långt ifrån okontroversiellt.
I augusti undertecknade USA:s president Biden Inflation reduction act (IRA). Oberoende institut anser inte att stimulanspaketet kommer ha någon stor effekt på inflationen, åtminstone inte på kort sikt – däremot innehåller det klimatinvesteringar på 3 700 miljarder kronor. Vid årsskiftet trädde lagen i kraft och implementeringen är igång.
Irene Burga, chef för Climate Justice and Clean Air-programmet vid organisationen Green latinos, kallar IRA den största federala klimatsatsningen någonsin.
– Investeringar i ren luft, rena transporter, åtgärder mot torka, uppstädning av giftigt avfall…, inleds hennes uppräkning av förväntade åtgärder.
Att få kongressen att godkänna Inflation reduction act (IRA) var ingen lätt match. Bland annat var man tvungen att inkludera satsningar på fossilindustrin. Bild: Shutterstock
Grön skatterabatt
IRA ger incitament för gröna investeringar främst genom skatteavdrag. Privatpersoner, ibland begränsat till en viss inkomstnivå, får skatterabatt för klimartsmarta köp och företag som satsar på grön tillverkning får subventioner. Men i paketet göms även annat, som billigare läkemedel och skatteökningar för storbolag.
Att få kongressen att godkänna IRA var ingen lätt match. Demokraten Joe Manchin krävde en förenkling av den federala tillståndsprocessen för ny infrastruktur på energiområdet – även fossila källor. Det är av lagstiftningens svagheter, anser Irene Burga.
– Inbyggt i IRA är att inrikesdepartementet måste erbjuda 800 000 hektar statlig mark och 25 miljoner hektar offshore för olje- och gasutvinning varje år under det närmaste decenniet, säger hon och påpekar att många fossilbolag i dag genererar rekordvinster.
Klimaträttvisa i fokus
Redan dagen efter intervjun kommer signaler om Willow, ett nytt oljefält i Alaska, kommer att få grönt ljus. Inrikesdepartementet rekommenderar i en miljöutvärdering en nedskalad version av ursprungsplanen men projektet kallas ändå ”kolbomb” av Wilderness Society, en av många miljögrupper som vill stoppa Willow helt. Ett slutgiltigt beslut väntas från presidenten om en månad
Green latinos fokuserar på hur klimatkrisen drabbar USA:s spansktalande befolkning. Många jordbruksarbetare tillhör gruppen och Irene Burga lyfter fram hur ökade temperaturer påverkar deras arbetssituation. De senaste åren har det pratats allt mer om klimaträttvisa: de grupper som drabbats hårdast av upphettning och utsläpp – och som ofta har minst resurser att motverka effekterna – ska prioriteras i omställningsarbetet. En exekutiv order från Biden har introducerat Justice40, ett beslut om att 40 procent av statliga klimat- och infrastrukturinvesteringar ska gå till de mest missgynnade och utsatta samhällena. Myndigheterna tar nu fram ett verktyg för att mäta var behov av extra resurser är störst.
– Man lyssnar i hög grad på berörda grupper. Det är en ganska stabil process, säger Irene Burga.
I januari började USA plötsligt diskutera gasspisar. Ett uttalande av en kommissionär på konsumentbyrån CPSC tolkades av många på högerkanten som att myndigheten funderade på att förbjuda dessa. ”Bidens krig mot gasspisar”, löd snart rubriken i konservativa National Review.
Den republikanska kongressledamoten Ronny Jackson twittrade: ”Om galningarna i Vita huset vill ta min spis får de bända den ur mina kalla döda händer”.
Ser en produktionsökning
Irene Burga skrattar lite åt bråket men har också en analys.
– Gasbolag har gjort ett otroligt jobb för att sälja in idén om gasspisen som en nödvändighet för bra matlagning, nästan på ett romantiskt sätt. ”Det är något vi alltid haft, låt inte staten ta det ifrån dig.” Latino-communities har mötts av budskap som att ”du kan inte laga din carne asada på en elspis”. Men nu ser vi också fler kampanjer med kockar som säger att det visst går bra med en elspis. Det är även viktigt att påpeka att staten inte alls förbjuder gasspisar utan att skatteverket ger incitament för att byta till renare, mer energieffektiva elektriska spisar för de som vill.
Vid årsskiftet tog Republikanerna över styret i representanthuset. Kan det sätta käppar i hjulet för IRA:s implementering? Som tur är, säger Irene Burga, ges många subventioner till konsumenter och företag i form skattelättnader och kontrollen ligger nu hos finansdepartementet.
– Delstaterna rullar ut det nu och vi kan redan se ökningar i produktion och konsumtion av elbilar och solpaneler. Det som kan komplicera saker är att olika myndigheter, som EPA (USA:s miljödepartement, reds. anm), nu får lägre budget och därmed mindre personalresurser. Det börjar bli ett problem när det gäller att få igång delar av Justice40-initiativet.
Går arbetet med IRA snabbt nog?
– Allt måste gå fortare. Men de federala myndigheterna har en del begränsningar politiskt och administrativt. Det görs stora insatser kring implementeringen.
Ska skapa arbetstillfällen
IRA ska minska utsläppen men även skapa arbetstillfällen i USA. Företag får bara subventioner om en stora delar av tillverkning och montering sker i USA eller ett fåtal andra allierade länder. Enligt branschorganisationen American clean power association har minst 20 nya eller utökade fabriker för ren elproduktion redan presenterats. IRA ställer även krav på rimliga arbetsvillkor och försöker styra jobben till områden som tidigare dominerats av fossilindustrin.
IRA har fått kritik från flera europeiska och asiatiska ledare som anser att USA genom stöden för inhemsk produktion gått från frihandel till protektionism. En del europeiska bolag (som BMW, italienska Enel och norska Freyr) har redan klara USA-planer, andra har indikerat att de kan komma att satsa på den amerikanska marknaden om inte EU ger liknande subventioner. Nyligen kom så beskedet att EU lanserar sin ”Green Deal Industrial Plan”, där man tillfälligt lossar på restriktionerna mot statsstöd.
