I bästa fall går det mesta till återvinning. I sämsta fall kan skräpet hamna i naturen och förgifta våra ekosystem.

Många perspektiv

Att förpackningsindustrin har en ful baksida behöver ingen tveka om. Men den har också en finare, inte lika uppmärksammad, sida. En som faktiskt – trots de ofantliga mängder avfall som kommer ur den – bidrar till en hållbarare miljö.

– En sak som blivit allt tydligare ju längre vi hållit på med det här är hur många perspektiv vi måste orka hålla i huvudet samtidigt.

Det säger Helén Williams, docent i miljö- och energi­system vid Karlstads universitet. Tillsammans med Fredrik Wikström, professor vid samma fakultet, har hon skrivit ”Stoppa matsvinnet! En förpackad lösning”, en bok som gör just det – presenterar perspektiv på frågan.

Ett perspektiv är ljuset. Potatis till exempel blir sämre exponerad för ljus. Ett annat är fukten. Om du tillhör dem som testat att äta knäckebröd som legat framme ute till sjöss så vet du. Temperaturen är ett tredje. Syre ett fjärde. Vakuum ett femte.

Tillhandahåller en tjänst

Pedagogiskt ­förklarar författarna varför olika livsmedels­förpackningar – boken fokuserar på just livsmedel – ser ut som de gör, att utan dem och deras skyddande funktion skulle mat­svinnet med stor sannolikhet vara långt större än det är idag.

– Folk glömmer ofta att en förpackning också är en tjänst. Den tillhandahåller skydd, erbjuder rätt mängd så att man inte köper på sig för mycket, och den kommunicerar saker, som hur varan ska tillagas och innehållets hållbarhet.

Det är helt enkelt tack vare ­förpackningar vi kunnat leva det liv vi lever.

– Utan dem skulle fler av oss behöva odla vår egen mat. Till viss del kan det säkert bli så, att vi måste odla mer lokalt. Men jag har svårt att se hur det ska kunna förse oss med allsidig kost hela året. Vissa saker kommer att behöva lagras och trans­porteras och därmed skyddas även i fortsättningen.

Väga nyttor mot varandra

Helén Williams tumregel är att om något är klimatdyrt att få fram – då lönar det sig alltid med förpackningar.

– Materialet motiveras av hur stor miljöpåverkan själva livsmedlet har och hur mycket svinn det minskar. Vi behöver särskilt skydda det som är resursmässigt dyrt att producera och som är viktigt för vår överlevnad.

Det här betyder att det finns förpackningar som vi kommer att behöva stå ut med ett tag till. Som till exempel plasten runt ostar, en väldigt känslig produkt där höljet måste skydd­a osten från att börja brytas ned. Här är nedbrytbar plast ännu inget alternativ eftersom det ännu saknas garantier för att nedbrytningen inte sker för tidigt.

– Men det pågår forskning kring alternativ, bland annat vid Lunds universitet, säger Helén Williams.

Vilken är den mest onödiga förpackningen du stött på?

– En som kan ifrågasättas är en för sockrat vatten. Vatten på flaska kan vara centralt för överlevnad i andra länder, men i Sverige och i många länder i Europa har vi kranvatten att dricka. En annan är de små påsarna för fruktsallad. Nät runt apelsiner är också en dålig idé. Den har ingen skyddsfunktion och om en apelsin blir dålig slängs ofta hela förpackningen. Plasttråg för champinjoner är en annan förpackning som inte kan motiv­eras ur klimatsynpunkt.

Förankrat i kulturen

Jämfört med producenter och ­leverantörer ligger vi ­konsumenter i lä när det gäller ­vaksamhet kring svinn och har en hel del förbättringspotential.

– Vi köper storpack fläskkotlett och går hem och packar om och fryser in. En del är bra på att använda det sen, andra hittar gamla grejer efter två år. Det vi konsumenter behöver hjälp med är att reflektera. Med det nuvarande högre priset på mat så kanske folk börjar göra det. Av hela den globala klimat­påverkan kommer en tiondel från maten vi slänger. Frågan borde vara lätt att ta tag i – du hittar ju ingen som försvarar matsvinn. Men den är också komplex plus att det är så förankrat i vår kultur hur vi gör med mat. Vi är helt enkelt oförsiktiga med maten och vi som har råd köper mer än vi egentligen äter.

Apropå transporter och klimatet: vad tror du om framtiden och möjligheten att köpa noga inpackade, exotiska varor?

– Många varor kommer nog att bli enormt dyra. Det som transporteras på båt ger inte så stort klimatavtryck, men det som går på flyg kommer vi nog se mindre av framöver. Just exotiska varor tillhör också dem som det svinnas mest av. En modell som affärerna skulle kunna jobba med när det gäller sådana varor är att ha dem som beställningssortiment. Handeln har sedan tio år också bara tagit in vissa produkter till storhelger, just för att de haft så stora svinn.