FHM: Svår balansgång i att skydda de äldre

Hillevi Busch är inriktad på psykisk hälsa och håller på med ett projekt där de tittar på forskning och svenska studier om konsekvenserna av pandemin och smittskyddsåtgärderna.

”Det är hela tiden en balansgång”, säger hon.

Utanför den digitala världen

Hon berättar att i början av pandemin trodde ju ingen att den skulle pågå så länge. Folkhälsomyndigheten införde restriktionerna för de äldre för att rädda deras liv. När det sedan blev tydligt att pandemin skulle fortsätta blev det mer aktuellt att se hur de äldre mådde psykiskt.

– Vi såg en risk att de äldre kunde drabbas mer av psykisk ohälsa och då blev det viktigt att släppa lite mer på restriktionerna. Fast det är hela tiden en avvägning mellan två olika former av hälsa, säger Hillevi Busch.

Utredarna har intervjuat olika organisationer som arbetar med äldre och från dem har bilden varit att de äldres psykiska hälsa påverkats negativt av pandemin. Speciellt de som hade en sämre hälsa från början har drabbats hårt och särskilt de som inte heller kunde kommunicera digitalt.

– Det har varit väldigt tydligt under pandemin att det är så mycket som sker digitalt nu och för de som inte är inne i den digitala världen kan det leda till att man blir mer utanför, säger Hillevi Busch.

Svårast för ensamboende

Hon berättar att det inte finns något speciellt kopplat till pandemin men att det finns en generell trend att kvinnor oftare upplever psykiska besvär än män och oftare har sämre allmäntillstånd.

– Jag tror också att de som lever ensamma har haft större påverkan än personer som delar hushåll med någon annan. Bland de som klarat sig bäst är de som lever tillsammans med någon och kanske har en sommarstuga att åka till.