– Vi anser inte att det är ett bra mått, sett till socioekonomi finns tre aspekter att förhålla sig till. Det ena är föräldrarnas utbildning, det andra är inkomst och det tredje hur väl förankrad man är på arbetsmarknaden. Men Salsa innehåller endast ett mått, föräldrarnas utbildningsnivå. Det riskerar att inte fånga upp elever från en utsatt socio­ekonomisk bakgrund, säger Christer Gerdes, projektledare för granskningen. 

Salsavärdet används idag även som grund för vissa ­statliga medel som ska öka likvärdigheten bland skolor, vilket är ytterligare ett incitament för att måttet behöver bli mer tillförlitligt. 

– Inom ramen för utbildningsgradering deklareras ­Salsa som socioekonomiskt mått. Det blir falsk marknadsföring, säger Christer Gerdes. 

Riksrevisionen har gjort ett räkneexempel i granskningen som tittar på Stockholms län. Den visar att om man lägger till förankring på arbetsmarknad och inkomstnivåer så förändras cirka 50 procent av skolornas placering på en femgradig ­socioekonomisk skala. 

Funkar inte på nyanlända

Att Salsa också används som ett slags kvalitetsmått i brist på andra mått och som underlag för föräldrar och elevers skolval blir enligt Riksrevisionen missvisande. Även om föräldrars utbildningsnivå är den enskilt viktigaste faktorn för deras barns utveckling i skolan så spelar andra faktorer in. 

– Utbildningsnivå är den viktigaste faktorn men betydelsen har minskat och aspekter som arbetsmarknadsställning och inkomst får mer betydelse. En annan utmaning är att vi för elever som är nyanlända i många fall inte vet vad deras föräldrar har för utbildning. Måttet är svårare att gradera för elever med andra bakgrunder än svensk, säger Christer Gerdes.

Skolverket behöver enligt Riksrevisionen generellt också bli bättre på att kommunicera statistiken till föräldrar, elever och forskare och lyssna till de behov som finns.  

– Eftersom Skolverket är en statistikansvarig myndighet och ska tillgå all officiell statistik på skolområdet tycker vi att de behöver bli bättre på att ta in behoven för användare. Vi ser brister i systematiska uppföljningar, exempelvis kan det vara svårt för forskare eller utredare som vill följa upp om viss insats fungerat eller inte.