– Socialtjänsten sa att det var för stora risker för mig att jobba. Så när min mamma­peng tog slut började jag plugga istället och ta CSN-lån. Jag var ju tvungen att ha en inkomst, eftersom jag också hade hyra att betala för min vanliga lägenhet, och barn att försörja.

Ville hyra ut lägenhet

För att få det att gå ihop tänkte Mikaela hyra ut sin lägenhet. Men då fick hon veta att hon i så fall skulle behöva betala egenavgift på det skyddade boendet.

– Dom sa att ”du ska inte gå i vinst på att bo här”. Men att bo på ett skyddat boende är knappast att gå med vinst. Jag kunde ju inte ens jobba utan blev istället skuldsatt för att jag behövde plugga. Lägenheten fick jag strunta i att hyra ut.

Efter avslutade studier har Mikaela haft svårt att betala tillbaka till CSN. Det gör att hon nu har skulder på 50 000 kronor hos Kronofogden.

– Jag lever under existensminimum nu, för att jag blev utsatt och behövde skydd. Det har gått fem år, men vi måste fortfarande leva med skyddad identitet och en ekonomi som inte går ihop medan han är ute igen. Männen får en ny chans hela tiden, men jag får alltid leva här och gömma mig, säger hon.

Fick sälja vigselringarna

Saras situation liknar Mikaelas. Även hon lider ekonomiskt efter att ha behövt fly från sin man. Hon och hennes tre barn har bott på flera skyddade boenden, men sluppit betala egenavgift. Antagligen för att hon haft så låg inkomst, tror hon. På det senaste stället hon bodde på var det ändå svårt att få pengarna att räcka till.

– Vi fick betala allt själva. Diskmedel, mat, dammsugarpåsar, allt. Samtidigt har jag ju haft egna räkningar som måste betalas. Jag har fått sälja mina vigselringar för att få ihop det. En månadsavgift hade jag aldrig kunnat betala. Då hade jag fått ta lån eller så hade jag inte kunnat vara kvar där.

Sara tycker att det borde vara självklart att kvinnor ska slippa egenavgiften på skyddade boenden.

– Vi som kommer dit är redan i en sån utsatt position. Har du barn, som jag, tänker du bara på hur det ska kunna bli så bra som möjligt för dem. Att också behöva tänka på ekonomin, om man ska kunna vara kvar eller inte, är ett stressmoment som blir väldigt ångestladdat.

Fotnot: Sara heter egentligen något annat.