Av dem fick 37 avslag.
Det är mer än en fördubbling av andelen avslag sedan 2019, det år då antalet avslag började stiga enligt Socialstyrelsens statistik. Något som RFSU:s tidning Ottar var först med att berätta.
Helena Kopp Kallner är överläkare i gynekologi på Danderyds sjukhus. Hon leder även arbetsgruppen för familjeplanering i Svensk förening för obstetrik och gynekologi, som oroas av utvecklingen.
– Det kommer att födas oönskade barn. Det är oroande. Vem vinner på det?, säger hon.
Hon säger att gruppen har goda kontakter i rättsliga rådet och att bilden är att attityderna har hårdnat de senaste åren.
– Det här vittnar kuratorer ute i landet om om att de upplever. Saker som man i princip fick tillstånd för tidigare bedöms plötsligt inte på samma sätt, säger hon.
Svårt att få insyn
Rättsliga rådet består i abortärenden av en roterande grupp av läkare och specialistläkare, kuratorer, psykologer, samt företrädare för de politiska partierna, som är med som företrädare för allmänheten.
Den nuvarande ordföranden Niklas Wågnert säger till Ottar att det i regel finns flera indikationer för vart och ett av fallen och att en ansökning om abort av sociala skäl ofta är starkt kopplat till exempelvis psykisk sjukdom, som är en annan kategori. Men varför det sker en markant ökning 2019, som bara syns i de ärenden som kategoriserats som sociala skäl kan han inte svara på.
– Jag blir dig svaret skyldig där. När vi tagit fram den här statistiken har vi velat presentera siffror, och inte anledningen till siffrorna, säger han till Ottar.
Insynen i rättsliga rådets arbete är liten och gör det svårt att granska hur attityderna har förändrats. Men Helena Kopp Kallner ger ett exempel på en glidning:
– Om man använder preventivmedel och sedan upptäcker graviditeten ganska sent, då var det i princip så att man fick abort beviljat. Men nu hör vi att det några gånger inte bedömts på det viset, säger hon.
Glidningen har skett bland juristerna och politikerna i rådet, enligt Helena Kopp Kallner.
– Det är ju vi läkare och kuratorer som träffar de här kvinnorna. Vi sitter och pratar med dem, medan de andra personerna aldrig har träffat en abortsökande kvinna i den tidpunkten i graviditeten någonsin, skulle jag tro. De skulle behöva gå med oss lite, säger hon.
"Kan inte ändra praxis plötsligt"
En av de politiskt tillsatta personerna i rådet är Vänsterpartisten Karin Rågsjö. För henne är det en nyhet att färre sena aborter beviljas av sociala skäl.
– Jag blir orolig. Om fler får avslag måste man titta på det. Det kan inte vara så att vi ändrar praxis plötsligt, säger hon.
Karin Rågsjö säger att hon vill se en genomlysning.
– Jag vill att man går igenom ärendena och tittar på vad det är som gör att rättsliga rådet beviljar färre aborter av sociala skäl. Det kan också vara så att underlaget blivit sämre, att man inte skriver lika bra underlag längre, säger hon.
Karin Rågsjö säger att hon själv inte märkt någon attitydförändring bland ledamöterna, men att det är svårt att avgöra eftersom politikerna deltar i mötena en åt gången enligt ett rotande schema.
– Jag upplever inte det. Men jag tror att det är bra att man tittar på det här. Jag vet ju inte vad som sker vid de tillfällen när någon annan politiker sitter med, säger hon.
