Ryssland och en handfull allierade länder betraktar det här som en markering som visar var den oavhängiga republiken Sydossetien börjar. Georgierna, FN och alla andra länder, i den mån man uttryckt en åsikt, betraktar det som en symbol för Moskvas ockupationspolitik.

– Det här är en viktig plats. I november 2018 kom vi hit och sa att om ryssarna skulle fortsätta bygga stängslet så skulle vi ställa oss i vägen för dem, och de skulle bli tvingade att skjuta oss. Vi lyckades stoppa dem, säger David Katsarava som visat Dagens ETC hit.

Patrullerar landsbygden

Han har en bakgrund som egenföretagare, turistguide och har även varit skådespelare i två dussin filmer. Men nu är David Katsarava klädd i olivgröna militärkläder och har med sig en vakthund. 2017 bildade han den paramilitära antiockupationsrörelsen Strength in unity, vars medlemmar patrullerar landsbygden för att undvika nya ryska framskjutningar. 

– Med det här stängslet försöker Ryssland dra upp en gräns för området man ockuperar, för att framställa det som ett självständigt land. Men det erkänns bara som ett sådant av Ryssland, Syrien, Venezuela och några andra, säger David Katsarava. 

Strength inuUnity fortsatte komma till den här sektionen, utanför den lilla byn Atotsi, varje dag i ett helt år efter att man stoppat stängselbygget. Ryska soldater fortsatte bemanna ett grönt litet skjul och ett skyttevärn ett stenkast bort. 

– Det finns fortfarande två ryska militärbaser i närheten, en halv kilometer och tre och en halv kilometer härifrån.

Installerat marionettledare

Georgiens ockupationsproblem sträcker sig ända tillbaka till tiden för Sovjetunionens sammanbrott. Sedan landet blev självständigt 1991 har separatister velat bryta loss regionerna Abchazien och Sydossetien. I augusti 2008 gick separatistmiliser i Sydossetien till attack. När den georgiska armén besvarade angreppen hävdade Ryssland att det begicks ett ”folkmord” på sydossetierna – och gick till fullskaligt angrepp mot Georgien i vad man kallade en fredsbevarande operation. 

Vladimir Putins retorik lät precis likadan när Ryssland anföll Ukraina i februari i år. Då kom samma grundlösa anklagelser om folkmord, samma tal om fredsbevarande operationer. Och precis som i Georgien har Ryssland i östra Ukraina installerat marionettledare i utbrytarregioner och backar upp dem med politiska erkännanden och militära styrkor. 

David Katsarava är en av många georgier som följaktligen menar att världen begick ett ödesdigert misstag, när man inte svarade mycket skarpare mot Ryssland redan efter Georgienkriget 2008. 

– EU och USA bestraffade inte Ryssland efter Georgien 2008, och inte efter Ukraina 2014 heller. På grund av det fick vi sedan Ukraina 2022, säger han. 

– Men samtidigt är den här aggressionen en rysk policy. Ryssland måste erövra territorier eftersom man inte fokuserar på sin egen befolkning. Man måste hela tiden ligga i krig och leta efter fiender som man kan beskylla för att folket är fattigt. 

Hot och trakasserier

Mellan mars och maj i år befann sig David Katsarava och flera medlemmar i hans rörelse i Ukraina som frivilligsoldater. De var stationerade i samhället Irpin, därefter i Butja, där hundratals civila ukrainare mördades av ryska ockupationsstyrkor. Men nu är de tillbaka hemma igen och fortsätter patrullera – eftersom de fruktar en eskalering även i Georgien.

– Helt ärligt så förväntar vi oss en ny invasion här. Ryssland håller på att förlora i Ukraina och Putin behöver ett nytt litet krig där han kan vinna lättare.

Dagens ETC kontaktar också Giorgi Gogia som ansvarar för Human rights watchs researcharbete i Kaukasus. Han dokumenterade kriget 2008, då HRW fann att Ryssland tillät separatistmiliser att ägna sig åt storskalig plundring och förstörelse av etniskt georgiska byar i Sydossetien, liksom åt våldtäkter, misshandel och mord. 

– Etniska georgier som bor kvar utsätts ännu för hot och trakasserier. Vägen som förbinder Sydossetien med Georgien är ofta stängd, så det är svårt att ta sig ut och återförenas med familjemedlemmar, säger Giorgi Gogia. 

HRW har också mottagit uppgifter om att ryska styrkor regelbundet frihetsberövar och bötfäller georgier som befinner sig i ockupationslinjens närhet, med hänvisning att de ”tagit sig in i Sydossetien utan tillstånd”. 

”Krypande annektering”

Trots detta har omvärlden varit sen med att reagera. Det tog exempelvis sju år innan Internationella brottsmålsdomstolen inledde någon förundersökning kring krigsövergreppen 2008. Fjorton år innan det utfärdades en första efterlysning. ­Fortfarande har ingen person gripits eller hållits ansvarig för övergreppen.

– Men vad som är väldokumenterat är att det sker en krypande annektering. Stängslen flyttas längre och längre in i Georgien. Så jag förstår att det finns en oro nu, det finns alltid potential för en eskalering, säger Giorgi Gogia.

Sydossetien har exempelvis talat om att arrangera ett referendum, i likhet med vad marionettledarna på den ukrainska Krimhalvön gjorde 2014, för att kunna ”rösta” om en anslutning av territoriet till Ryssland. 

”Vi har bestämt oss”

David Katsarava återvänder tillbaka till Dagens ETC i björnbärssnåret efter att ha åkt iväg på en tur i en gränspolisbil. Han har med sig videodokumentation som visar hur de ryska ­styrkorna installerat ett nytt taggtrådsstängsel bara dagen innan, ännu lite längre in i på georgisk mark. 

Han och hans antiockupationsrörelse har mottagit uppgifter om att Ryssland planerar att gå in i ett nytt, 208 kvadratkilometer stort område. Och David Katsarava tror inte att den georgiska regeringen kommer göra något alls åt saken. Han kallar regeringen prorysk och ynklig. 

– Det kommer bli väldigt enkelt för Ryssland att gå in, eftersom jag är säker på att regeringen genast kommer underteckna en kapitulation. Men det är just därför jag och andra killar är här, vi har bestämt oss för att kämpa emot.