Ungern riskerar gå miste om hela 7,5 miljarder euro, motsvarade drygt 80 miljarder kronor, i EU-budgetutbetalningar sedan EU-kommissionen i söndags hotade med att aktivera sin demokratimekanism. Sanktionerna är de första av sitt slag som föreslås mot ett enskilt EU-land – och mot demokratiboven, den ungerska premiärministern Viktor Orbán.

Bakgrunden är att EU-kommissionen i april inledde en process mot Ungern, efter att man tidigare i år tagit fram riktlinjer för hur unionens budgetutbetalningar ska villkoras mot medlemsländers respekt för rättsstatsprinciper. Kommissionen har pekat ut både demokrati- och korruptionsproblem i Ungern. EU-rådet har nu fått en månad på sig att fatta beslut med en kvalificerad majoritet, efter det har Ungern fram till den 19 november på sig att besvara kritiken. 

Det står förstås redan klart att Ungern inte längre är en fullvärdig demokrati. Så har Orbáns kritiker redan sagt i åratal. Så fastslog även en uppmärksammad resolution som EU-parlamentet drev igenom i förra veckan. 

EU-parlamentet landade i princip i samma slutsats också på våren 2018, när man med buller och bång presenterade en rapport som sammanfattade Ungerns demokratiunderskott. Rapporten författades efter att EU tagit det historiska beslutet 2017 att aktivera Artikel 7 i EU-fördraget mot Ungern, som hade kunnat sanktionera landet med bland annat indragen rösträtt. ­Artikel 7-processen blev dock något av ett fiasko eftersom det högerauktoritära Polen inte velat gå med på några ­bestraffningar av Ungern.

Söndagens hot om sanktioner blir därför en påminnelse om hur EU tidigare, gång på gång misslyckats med att intervenera mot Orbán. Men kanske skulle just denna åtgärd kunna bli annorlunda, eftersom den kan stoppa Bryssels pengar – och våra skattepengar – från att försörja det anti­demokratiska styret i Budapest. 

EU har exempelvis tidigare kunnat påverka den högerauktoritära lokalpolitiken i Polen, när man hållit inne EU-utvecklingsmedel till kommuner som hade antagit homofobiska resolutioner mot ”hbtq-ideologi”. Efter det har flertalet kommuner rivit upp dessa resolutioner.

Frågan är bara vad som finns kvar att rädda av demokratin i Ungern? Efter mer än tolv år med Orbán har så många rättsstatsprinciper raserats att regeringskritiker ofta kan säga att landets alla samhällsinstitutioner skulle behövas byggas upp på nytt, i ett Ungern efter Orbán. Det låter sig inte göras i en handvändning.