– Syftet med att samla in och hantera hälsoinformation är att vi får bättre möjligheter att se helheten, allt från läget i primärvården till väntetider och läkemedelsförskrivningar. Det är en förutsättning för att kunna genomföra reformer för en bättre hälso- och sjukvård och bättre folkhälsa, säger ­socialminister Jakob Forssmed i  ett pressmeddelande.

Att det behövs mer data har Socialstyrelsen redan både utrett och konstaterat och i höstas pekade myndigheten ut ett antal problem. Det gällde primärvård, samt brister inför krisberedskap och -hantering, som covid 19-­pandemin gjorde uppenbara.

Hoppas på livsvetenskap

Sedan 2019 har Sverige en ”life science-strategi”, vilket innebär att såväl den förra som den nuvarande regeringen vill gå i bräschen för den tvärvetenskapliga så kallade livsvetenskapen – och förhoppningsvis därigenom förbättra hälsan.

En studie vid Uppsala universitet som gjordes under 2020 konstaterade till exempel att sjuklig fetma bland 4-åriga barn ökade i Sverige under ­pandemin.

Men det finns också risker. Sveriges medicinsk-etiska råd, Smer, konstaterar att risken för återidentifiering ökar i takt med mängden data som samlas in om individen.

EU är just nu i färd med att inrätta ett europeiskt hälsodataområde, vilket gör hälsan till det först prioriterade området i en större plan om att dela uppgifter inom unionen. Läkartidningen har rapporterat att Smer är kritiska till EU:s planer. Bland annat gäller kritiken att förslaget ger ett sämre integritetsskydd än dataskyddsförordningen GDPR, samt att hälsoappar kan komma att samla in mer data om användare än individen själv är ­medveten om.

Kritik från läkarhåll har också framförts om att det krävs verkligt god analyskunskap för att kunna dra riktiga slutsatser ur den data som samlats in.

Förhoppningarna om vad ­datan ska kunna medföra är dock stora.

”Tillgången till hälsodata är central för styrning, uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvården”, skriver Social­departementet.