Så när två fall av sjukdomen rapporterades år 2018 och 2020 i lokala Skåne, påbörjade Uppsala universitet i samarbete med infektionsläkare i Kristianstad, en forskningsstudie för att undersöka virusets vandring.
– Det händer att folk som varit på besök i norra Sverige senare blivit sjuka och hamnat på sjukhus i de södra delarna av Sverige. Men det här var personer som inte lämnat sin hemstad, säger infektionsforskaren Åke Lundkvist som varit med och sammanfattat studien.
Liftande sorkar
Av de 74 gnagare som man samlat in runt området där sjukdomsfallen inträffat, upptäckte man att nio skogssorkar bar på gener av Puumalavirus. Men till forskarnas stora förvåning visade det sig att smittan hade mer gemensamt med en rysk-finsk variant av viruset och inte den norrländska variant som man först trott.
– Det här blev ju mycket spännande. Hur kan det här viruset från Finland och Karelen ha hamnat i Skåne? För det kan ju inte vara sorkar som sprungit söder ut. Det är mer sannolikt att de i så fall liftat med en container från grannlandet.
Rent medicinskt väcker upptäckten frågor om hur virusvarianten skiljer sig från den i Norrland.
– Nu söker vi tillstånd för att få göra ytterligare studier. Vi vill förstå hur spritt viruset faktiskt är och om fallen nu riskerar att öka.
Hantavirus är en grupp virus som naturligt förekommer hos olika gnagare, inklusive möss, råttor och sorkar. Den norrländska sorkfebern, orsakad av Puumalaviruset, är en variant av så kallad hemorragisk feber med renalt syndrom (HFRS) och faller under smittskyddslagstiftningen. Andra typer av hantavirus kan orsaka allvarligare former av HFRS och HPS (hantavirusorsakat lungsyndrom) och är också anmälningspliktiga då de riskerar att leda till allvarliga konskevenser, ibland med dödlig utgång.
Påverkat av klimatet?
De varianter som hittills påträffats i Sverige smittar inte människor emellan. För att drabbas av sorkfeber ska man ha varit i kontakt med spillning från gnagare som burit på viruset.
– Om man mot förmodan vill bli smittad så går man ut till vedboden mitt i vintern och lastar massor av ved tills att man blir riktigt andfådd. Då kan man andas in riktigt mycket damm med virusinnehåll från sorkarnas avföring.
Idag finns de runt 20 olika varianter av hantavirus runt om i världen, skriver forskare i Läkartidningen. I Sverige ligger dödsantalen under en procent medan den asiatiska varianten har en dödlighet runt 10 till 12 procent, enligt Åke Lundkvist. Som andra virus genomgår hantaviruset ständiga förändringar och kan uppstå i nya varianter över hela världen.
Något som skulle kunna förklara den ökade spridningen är klimatkrisen. Redan år 2014 kunde internationella forskare påvisa ett tydligt samband mellan den global uppvärmningen och utbredningen av sorkfeber i Centraleuropa, skriver Läkartidningen.
– Det här är ett av många exempel på att något nu händer i vår natur. Det är som med fästningarna och sjukdomen TBE som börjat sprida sig mer norr ut. Vi påverkar vår natur på ett sätt vi inte gjort tidigare och då händer saker med infektioner som bärs av djuren.
Sedan sjukdomsfallet år 2020 har ytterligare tre personer bedömts vara smittade av sorkfeber i Skåne, enligt Smittskydd Skåne.
