– Det är helt förkastligt att använda Ozempic om man inte har diabetes eller har normalvikt. Det är oansvarigt av de läkare som skriver ut medicinen utanför indikationen, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog och docent på Sahlgrenska universitetssjukhus.
Ozempic innehåller en syntetisk förening, så kallad semaglutid, som efterliknar kroppens naturliga hormon GLP-1. Hormonets huvudsyfte är att reglera frisättningen av insulin vilket framkallar mättnadskänslor.
Går på naturlig väg
Preparatets hämmande av hungerkänslor är det som bidragit till att människor, utan vare sig diabetes eller obesitas, börjat använda det som bantningsmedel.
Nu hävdar amerikanska forskare att mättnadskänslan som uppstår vid intag av Ozempic går att framkalla på naturlig väg. För även om hormonet som frigörs vid användning av preparatet redan finns i kroppen sägs effekten öka ytterligare genom ett rikt intag av fibrer. Det vill säga kolhydrater från växtriket.
Ingrid Larsson säger att det är en sanning med modifikation.
– Att fibrer är nyttigt är inget nytt under solen. Vi vet att fiberfattig kost är relaterad till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom samt vissa cancerformer, framför allt i tarmen. Men det går inte att säga att fibrer har samma effekt som Ozempic, det är fel.
Reser flera frågetecken
Enligt nutritionsforskaren Darleen Salvodan kan fiberrika dieter mycket möjligt öka hormonet GLP-1. Hon tvivlar däremot på att man kan uppnå samma effekter som med Ozempic.
– För att effektivt minska aptiten och uppnå viktminskning på lång sikt behöver du ha tillräckligt höga nivåer av GLP-1 i kroppen. Det vill säga nivåer som inte går att uppnå med endast fiberrika livsmedel, säger hon till nyhetssajten NPR.
Ingrid Larssons gissning är att jämförelsen med Ozempic kommer från fiberns mättande egenskaper.
– Fiber, fullkorn och protein har en bättre mättnadseffekt per kalori jämfört med fett. Det är grunden för de kostråd man ger till den generella befolkningen och till personer som vill gå ner i vikt.
Även om dessa utgör en viktig del av tallriksmodellen, finns det ingen anledning att överdriva intaget av dem. Den energi man inte använder kommer istället att lagras i fettvävnaden.
Finns inga bevis
En näringsmyt som Ingrid Larsson vill slå hål på är idén om att specifika livsmedel ger effekter på hälsan.
– Det finns inga bevis för att till exempel vitlök, ingefära eller gurkmeja skulle ha särskilda effekter på hälsan. Det är som när folk påstår att blåbär skulle vara mer hälsosamma än andra bär.
I det långa ledet av dieter har den så kallade ”30, 30, 30”- dieten fått stor uppmärksamhet på Tiktok. I ett klipp som är uppe i över 16 miljoner visningar argumenterar amerikanska biologen Gary Brecka för att 30 gram protein till frukost följt av 30 minuters promenad och 30 minuters träning är det optimala sättet att förlora vikt på.
– 30 gram protein är väldigt mycket för bara en måltid. Men det är intressant med samhällets besatthet av protein. Det är väldigt få personer som har proteinbrist i vårt land. Har man proteinbrist befinner man sig också i svälttillstånd. De enda som behöver äta extra protein är möjligtvis elitidrottare, säger Ingrid Larsson.
Vad folk inte tänker på
Hon menar att ett extra tillskott av protein inte ens är nödvändigt vid önskad muskeltillväxt.
– Om något så gör det livsmedlen mer energirika. Vare sig det är yoghurt, keso eller kvarg. Det är sådan sak folk inte tänker på.
Orsaken till att människor fortsätter köpa dietmyterna tror Ingrid Larsson handlar om sensationseffekten som uppstår när folk påstår sig hittat receptet på ett långt och hälsosamt liv.
– Det finns ett enkelt svar på hur man går ner i vikt och det är att få i sig mindre energi än vad man gör av med. Så har det alltid varit och läkare har alltid vetat det. Däremot får man väldigt mycket uppmärksamhet på sociala medier och i media generellt när man hittar på nya genvägar till hälsa.
