Lo Kauppi, skådespelare och författare, 53 år

– Vad betyder att be om förlåtelse för skallmätning, arbetsstugor, nedvärderande omdömen utifrån ras, och att med våld tysta små barn när de pratade det enda språk de kunde – meänkieli? Att tvinga dem att från dag ett i skolan, glömma sin kultur och prata svenska som ingen i hemmet eller byn pratade. Jag förstår varför inte pappa, mormor, farfar och de andra gick så mycket till skolan. Att Sanningskommissionen, på uppdrag av förra regeringen, nu faktiskt görs och lämnas över till nuvarande kulturministern den 15 november i Pajala är stort, det säger vad som hänt. 

– Det går aldrig att förlåta, men det går att erkänna att vi också fanns eller till och med finns. Kulturer går inte att radera utan bara addera och vi kan lära oss mycket av historien. 

Herman Geijer, författare och zombieöverlevnadsexpert, 44 år

– Jag tror att de allra flesta har svårt att säga förlåt eftersom det innebär att de erkänner att de gjort något dåligt. I vår kultur har vi blivit djupt rädda för att göra fel eller att inte kunna saker. Tänk bara på kulturen av att barn och unga tittar på folk som gejmar istället för att själva spela, eller för all del vuxna som tittar på istället för att utöva sport, men det kanske mest är lathet… 

– Jag vill istället hylla att försöka, misslyckas och försöka igen. Då händer det att vi gör fel och ibland skadar andra. Vi behöver acceptera att det är en del av livet. Och då behöver vi säga förlåt.

Lina El-Yafi, spårvagnsförare, 45 år

– Jag vill tro att jag har lätt att be om ursäkt, ibland går det av bara farten fast man kanske inte riktigt landat i att man har något att be om ursäkt för, egentligen. 

– Men självklart är det mycket svårare om det verkligen är så att man sårat någon eller gjort något riktigt fel man skäms för. Men det är mänskligt att göra fel, så det vore konstigt om man aldrig behövde be om ursäkt. Så ja, det kan verkligen vara helande att be om ursäkt.