”Woke” – åsiktskrig på riktigt eller högerns nya bluff?

Idag pratar hela högern om lånorden ”woke” och ”wokeism”. På ledarplats i Göteborgs-Posten målas rörelsen ut som unikt radikal, och som ett samhällshot. Timbro kallar det en falsk räddning, ett krig och en religion. Landets näst största politiska parti Sverigedemokraterna pumpar ut tv-inslag om tramsiga vänsterpersoner som kallas ”woke”. Det beskrivs lika mycket som ett virus som tar över folks hjärnor som ett regelrätt krig, och utanför de saftiga överdrifterna finns ett koordinerat och kraftigt motstånd med mäktiga högerpolitiker som amerikanska republikanen Ron DeSantis i frontlinjen.

Varför ser mäktiga individer, politiker och institutioner woke som ett hot? Vad är det som hotas och vilka aktörer är inblandade? Är det inte samma idéer om en dold vänsteragenda som infiltrerar och styr i bakgrunden, likt äldre konspirationer om kulturmarxism? Och hur går kritiken mot woke ihop med motrörelsen som hotar, tystar och förbjuder åsiktsyttringar om exempelvis rättvisa och hbtq-frågor?