Jonas Sjöstedt: Vänstern måste ta ställning mot rysk imperialism

Den ryska imperialismen har långa traditioner. Det ryska tsarväldet växte under ett par hundra år genom militär expansion och underkuvande av andra folk. Det var inte bara andra slaviska folk som underkuvades, balter, georgier, armenier, uzbeker, turkmener och många andra infogades i det enorma ryska väldet. När nationalismen vaknade i slutet på 1800-talet och Ryssland sedan förlorade första världskriget försökte flera nationer frigöra sig. De baltiska länderna lyckades fram till 1941. För flera andra blev det nationella oberoendet ännu mer kortvarigt. I Ukraina slogs en armé ledd av Nestor Machno för en anarkistisk rådsrepublik. I Georgien upprättades mellan 1918 och 1921 en progressiv demokratisk republik som sedan invaderas av den unga sovjetstaten. Det ”ryska inbördeskriget” som bröt ut efter bolsjevikernas maktövertagande hösten 1917 var inte bara ett krig mellan ryska röda och vita. På de vitas sida stod en rad utländska makter som Storbritannien och USA, när kriget var över hade de röda återtagit kontrollen över flera av de nationer som försökt frigöra sig.

Världsbilden som satte sig