– Den norska delegationen borde aldrig ha påbörjat samtalen utan att kvinnor och andra minoriteter fanns representerade. Men vi åkte dit och knackade på dörren, säger Linda Cabrera, advokat som jobbar med kvinnors rättigheter, under ett frukostseminarium i Stockholm.
Hon leder den Bogotá-baserade feministiska organisationen Sisma mujer, som hade en aktiv roll när krav på inkludering, jämställdhet och genusperspektiv skrevs in i avtalets fredsbyggande målsättningar.
På inbjudan av Kristna fredsrörelsen är hon på besök i Sverige innan hon beger sig till Bryssel för att hålla föredrag inför den gröna partigruppen i EU-parlamentet.
Ett övergrepp i halvtimmen
En stor del av implementeringen av avtalets punkter som rör våldsförebyggande med genusperspektiv, jämställd maktfördelning och ökad rättssäkerhet, som kvinnorättsrörelsen fick igenom, har inte infriats, berättar hon.
Trots att Farc-gerillan officiellt har lagt ned sina vapen, pågår fortfarande väpnade konflikter runtom i Colombia. Enligt henne behöver Colombia politiska reformer som bryter manliga maktstrukturer och får stopp på det könsrelaterade våldet.
– Varje halvtimme sker ett sexuellt övergrepp mot en kvinna eller en flicka. Var 20:e minut utsätts en person för en våldshandling. Varje dag mördas minst en kvinna bara för att hon är en kvinna. Och det finns knappt något rättsligt skydd eller förebyggande åtgärder i Colombia som skyddar kvinnor från att utsättas för våld.
Det har också skapats ett stort missnöje i landet sedan avtalet undertecknades. En del anser att för mycket eftergifter har getts till Farc-gerillans medlemmar som i sin tur har hotat med att ta upp vapnen igen om avtalets bryts, vilken även en del har gjort. Flera av gerillans tidigare ledare har också dödats och andra har fortsatt med kokainhandel. En folkomröstning om fredsavtalet genomfördes 2017 som nej-sidan vann med knapp majoritet.
Polarisering bromsar
Den förra högerregeringen, med Ivan Duque som president, gjorde inga ansträngningar till att uppfylla fredsavtalet, berättar hon.
– Det har varit en tid av ökad polarisering i Colombia. Och i den polariseringen tenderar kvinnors rättigheter och den feministiska agendan att bli mindre relevant för politiska makthavare.
När Colombia i augusti röstade fram sin första vänsterinriktade president, Gustavo Petro, var det många som jublade. Han gick till val med budskap om att uppnå en ”total fred” vilket Linda Cabrera och Sisma mujer välkomnar. Men tre månader efter valsegern tycker hon att det ännu är oklart vad den nya vänsterregeringens fredspolitik kommer att innehålla.
– Märkligt nog har vi hittills inte fått några tydliga besked från presidenten hur fredsavtalet ska implementeras. Men vi hoppas att löftet om en total fred inkluderar genusperspektivet och att det arbetet får fortsätta enligt fredsavtalets överenskommelse.
En punkt i avtalet har dock inneburit framgång för den kvinnliga fredsrörelsen. 2021 blev det inskrivet i Colombias konstitution att sexuella övergrepp är att betrakta som kriminella handlingar.
– Rent juridiskt och för det fortsatta arbetet med genusfrågor är det väldigt viktigt att det står skrivet i konstitutionen att sexuellt våld är ett problem. De framsteg som gjorts hittills har inträffat efter fredsförhandlingarna, säger hon.
Beklagar svenskt beslut
Kraven som Sisma mujer och andra kvinnliga fredsförespråkare framförde i förhandlingarna grundade sig i FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, vilket även utgjorde fundamentet i Sveriges tidigare feministiska utrikespolitik. Linda Cabrera beklagar den nya utrikesministern Tobias Billströms (M) beslut kring att lägga ned den feministiska utrikespolitiken som hon menar var vägledande inför och under fredsförhandlingarna.
– Vi var otroligt glada när vi i Colombia fick höra att Sverige utlyste sin utrikespolitik som feministisk. Vi hoppas att er regering ändrar sig och att den feministiska utrikespolitiken kommer tillbaka, säger hon.
